Ett år efter knivrånet i butiken – nu blickar Isak på Ica Skogås framåt: ”Tacksam att jag mår bra”
Plötsligt hördes ett skrik. Blod skvätte över hela väggen och rann sedan ner på golvet.
20-årige Isak Arega Kleins kollega hade blivit knivhuggen i armen av rånaren.
Isak och en kollega blev attackerad av en knivman på jobbet i omklädningsrummet på bilden.
– Många butiksanställda har nog funderat över hur de skulle agera vid ett rån. Jag kan säga att det inte blir som man har tänkt sig. Det går inte att kontrollera något, säger Isak.
En helt vanlig februarikväll svepte mörkret över Skogås centrum och Isak jobbade, precis som så många gånger tidigare, kvällspasset i Ica-butiken.
Klockan hade precis slagit tjugo minuter över åtta då han bytte av kassan med en kollega för att gå på toaletten vid personalskåpen en trappa upp.
– När jag stod och tvättade händerna hörde jag hur någon bankade i toalettdörren med en väldig kraft, säger han.
– Jag tänkte att det kanske var städaren.
Isak möttes av maskerad man
Men när Isak öppnade dörren möttes han i stället av en maskerad man. I handen höll mannen en stor kökskniv.
– Jag blev sjukt chockad när jag såg honom men förstod snabbt att det var ett rån. Jag tänkte att det här kan gå riktigt illa, nu får jag inte göra något fel.
Den maskerade mannen hade promenerat in i butiken genom den vanliga ingången. När han såg att Isak var på väg upp till personaltoaletten smet han efter, obemärkt.
Nu stod rånaren bland personalskåpen med kniven bara några centimeter från Isaks ansikte och skrek efter att få veta var kassaskåpet låg.
– Vi var helt ensamma på den mest isolerade platsen i butiken. Ingen skulle ha hört mig ifall jag skrek.
”Jag kommer att hugga dig i huvudet om du inte berättar var kassaskåpet är. Tro mig, jag vågar”, skrek rånaren till Isak om och om igen.
Samtidigt som Isak låtsades att inte veta något om kassaskåpet, kom en kollega till honom in i rummet.
– Då blev rånaren ännu mer hotfull och knuffade mig mot min kollega. Vi började sedan backa långsamt mot korridoren.
Jag är tacksam över att jag mår bra i dag. Jag var ändå med om en så pass grov händelse som många kanske inte hade kommit över.
Skrek när kniven gick in i armen
Kollegan skrek när kniven gick in i armen på honom. Väggen fylldes av blod som sedan rann ner på golvet.
– Hans hand blev helt blå och det rann blod över hela armen. Kan han hugga min kollega kan han hugga mig också, tänkte jag.
”Nu ser du att jag vågar, jag kommer hugga dig i huvudet om du inte berättar var kassaskåpet är”, skrek rånaren till Isak.
– Jag var helt säker på att bli knivskuren. Jag andades jättesnabbt, spände hela kroppen och hoppades bara på att bli huggen på ett skonsamt ställe.
Rånaren förde kniven ännu närmare Isaks ansikte. Samtidigt satt den knivskadade kollegan på golvet, helt blodig.
Men just när Isak kände att hoppet var ute, valde rånaren att i stället fly ut genom butikens bakdörr.
”Ingen av er har sett mina ögon”, skrek rånaren hotfullt efter sig.
– Jag letade efter knivsår över hela min kropp och kunde inte förstå att jag klarat mig. Sedan sprang vi så fort vi kunde ut ur butiken och tog kontakt med polisen.
Riskanalys på arbetsplatsen
Efter rånet gjordes en riskanalys på arbetsplatsen som resulterade i säkerhetsåtgärder.
Rånet följdes även upp med personalsamtal och möjlighet till att få träffa en psykolog.
När Handelsnytt pratar med Isak har ett år gått sedan rånet ägde rum. Isak kommer ihåg hur han efter händelsen hade väldigt svårt att vara bland folk på offentliga platser.
– Jag var alltid beredd på att någon skulle göra något oväntat och behövde hela tiden titta och skanna ansiktena på alla personer som gick förbi mig. Annars blev jag stressad. Det var även väldigt jobbigt att åka kollektivtrafik.
Efter rånet var Isak hemma en tid för att återhämta sig, vilket fick honom att känna sig bättre.
Men när han började jobba i butiken igen kom allt tillbaka.
– Under mitt första arbetspass efter rånet hann jag bara jobba 20 minuter innan jag var tvungen att springa upp till personalrummet och andas för att jag var så stressad.
Tacksam mot kollegor
I dag mår Isak bra och händelsen påverkar honom inte så mycket längre. Han känner en stor tacksamhet gentemot alla kollegor som stöttat honom under processen.
– Jag är tacksam över att jag mår bra i dag. Jag var ändå med om en så pass grov händelse som många kanske inte hade kommit över.
Men trots att Isak återhämtat sig bra, händer det då och då att tankar om rånet kommer tillbaka till honom.
– Ibland när jag ska öppna dörrar i butiken blir jag rädd att någon ska vara utanför. Under sena kvällar, när vi bara är några stycken som jobbar, kan jag känna mig orolig om jag hör ljud eller dunsar.
