Nyheter

Forskning för jämställt schema i butiker

Hur kommer det sig att kvinnor och män får olika arbetsuppgifter? Och hur påverkar det dem? Personalen på Ica Supermarket i Årsta hjälper forskare att ta reda på hur arbetsmiljön kan bli jämställd.

Under en av dagarna som Sandra Onnela bär mätarna blir hon även filmad av forskningsassistenten Ylva Leandersson. I filmen kan forskarna se situationer som mätarna missat. Bild: Madeleine Andersson

Mitt i labyrinten av varuhyllor sitter Sandra Onnela på huk och plockar upp såsburkar ur en kartong. Vad kunderna inte vet är att hon har svarta plastknappar fasttejpade på huden under tröjan och byxorna. Och en pulsmätare på bröstkorgen.

Läs mer: Forskare studerar jämställdhet i butiker

Däremot ser de nog att Ylva Leandersson filmar varje rörelse hon gör. Sandra är nämligen en av alla de anställda på Ica Supermarket i Årsta som är med i forskningsprojektet Jämställd arbetshälsa?

Fler kvinnor mår dåligt av jobbet

Sett till hela arbetsmarknaden har fler kvinnor än män hälsoproblem på grund av jobbet. Ergonomiforskaren Svend Erik Mathiassens har i sin tidigare undersökning föreslagit vad det kan bero på: Kvinnor och män har ofta olika yrken och även när de har samma jobb har de olika arbetsuppgifter. Kvinnor har ofta repetitiva uppgifter medan män har mer varierade. Det är när man gör samma rörelse om och om igen som risken för belastningsskador ökar.

Alltså kan bristen på variation i jobbet vara en anledning till kvinnors arbetsrelaterade hälsoproblem.

Ergonomiforskarna Elin Johansson och Svend Erik Mathiassen försöker ta reda på hur arbetet kan organiseras bäst för att få en rättvis belastning mellan kvinnor och män. Foto: Madeleine Andersson

Nu gör han och ergonomiforskaren Elin Johansson från Högskolan i Gävle ett unikt projekt tillsammans med två sociologiforskare från Mittuniversitetet. De tar reda på både varför kvinnor och män får olika uppgifter, och hur det påverkar deras belastning och hälsa.

Läs mer: Jämställt kassaarbete med ny vägledning

– Vår hypotes är att män och kvinnor gör olika saker. Om vi ser att det är så, hoppas vi kunna kartlägga varför det är så här. Hur det ser ut från ett genusperspektiv, och hur påverkar det de anställda, säger Elin Johansson.

Fyller i trötthet, smärta och arbetsuppgifter

Knapparna på Sandras överarm och lår är alltså mätare. De registrerar hur snabbt hon rör sig och i vilka lägen hennes armar och ben är. Forskningsassistenten Ylva filmar för att fånga upp situationer som mätarna missar. Till exempel om en person sitter länge på huk.

Butikspersonalen bär mätarna i tre dygn. Mätarna registrerar information dygnet runt, men forskarna använder bara informationen från arbetstiderna. Foto: Madeleine Andersson

Sandra tycker inte att mätningsutrustningen märks speciellt mycket när hon jobbar. Det tog en stund att vänja sig vid sladdarna till pulsmätaren, men annars går det bra.

– Det känns kul att bidra till forskningen. Det ska bli intressant att se vad de kommer fram till, men det känns lite märkligt att bli filmad medan jag jobbar, säger Sandra.

Läs mer: Sex kalla fakta om jämställdhet i handeln

Hon är mätperson i tre dagar, sedan blir det en kollegas tur. Under mätdagarna för hon också loggbok över hur trött hon är, hur ont hon har och vilka arbetsuppgifter hon gjort hur länge.

Detaljhandelns kvinnor blir sjuka länge

Det finns flera anledningar för forskarna att undersöka arbetet just i butik. Tidigare forskning säger att detaljhandeln har flest långtidssjuka kvinnor av alla LO:s och Svenskt Näringslivs branscher.

Enligt SCB jobbar ungefär lika många kvinnor som män i handeln. Samtidigt tyder tidigare forskning på att de har olika uppgifter, och därför olika belastningar. Till exempel visade en undersökning i Lund, från 2011, att 60 procent av kvinnorna i någon utsträckning jobbar i kassan, jämfört med 22 procent av männen. Uppgiften är ofta repetitiv, och kan därför ge smärta i armar, skuldror och nacke.

Varje rörelse ska med på film. Foto: Madeleine Andersson

Sandra jobbar i kassan hennes sista arbetstimme. Hon ställer in en sista burk på sin plats.

– Det är roligare ute på golvet. I kassan är det liksom samma, samma hela tiden, säger Sandra och går mot kassan med en svans av forskare efter sig.

Inte så jämställt i butiken som de trodde

Kunderna kan ibland fråga efter en stor, stark man, men annars tycker Sandra att arbetet känns jämställt. Det tycker även arbetsledarna. Sociologiforskaren Malin Bolin intervjuade dem innan mätningarna drog igång. Hon och kollegan Gunilla Olofsdotter hade kartlagt hur många kvinnor och män som jobbar i de olika avdelningarna, och visade upp det för butikschefen och den schemaansvariga.

Läs mer: Hundratals butiksanställda i metoo-upprop

– De sa ”Oj då, här var det faktiskt fler män, och där fler kvinnor. Vi som tänkte att det var ungefär lika”. De var ändå väldigt insatta i verksamheten och kunde rabbla hela personalstyrkan med namn. Det är så normalt att bli blind för genusskillnader, säger Malin Bolin.

Forskningen kan ge bättre schema

Snart ska sociologiforskarna intervjua personalen för att ta reda på vilka normer och kulturer som råder på arbetsplatsen. Det läggs till deras karta över könsfördelningen och kartan över hur belastande olika uppgifter är. Med den informationen i bakhuvudet kan arbetsledare planera bättre scheman för personalen.

– Ett syfte med undersökningen är att ge förslag på hur arbetet kan utformas bättre för kroppen, med mer varierade uppgifter, och därmed olika typer av belastning. Vi tror ju att variation är bra för kroppen. Vi vill ta reda på hur det är optimalt att organisera och fördela ett arbete så att både kvinnor och män belastas så bra som möjligt, säger ergonomiforskaren Elin Johansson.

Läs mer: Så kan handeln bidra till ökad integration

Fakta: Forskningsprojektet pågår i tre år

Forskargruppen kommer göra samma undersökningar i en till butik om ett år, samt återvända till båda butikerna ett år efter de första mätningarna gjorts, för att se vad som förändrats över tid.

Butikspersonalen fyller i en enkät, deltar i mätningarna om de vill och i gruppintervjuer.

Forskningen pågår i tre år och finansieras av Arbetsmiljöverket.