I september bjöd alla LO-förbund utom Transport in sina motparter till förhandlingar för att få nyanlända och långtidsarbetslösa i jobb. Nu har de ett förslag på hur detta kan ske: Etableringsanställning. Det vill säga en visstidsanställning som kan pågå i max två år. Lönen ska vara i nivå med kollektivavtalets lägstalön, där staten står för större delen av lönen. Staten ska stå för utbildning under anställningstiden. Den ska delvis kunna göras på arbetstid och då utan löneavdrag.  

Förslaget är en principöverenskommelse mellan 13 LO-förbund, Unionen och arbetsgivarorganisationerna och är tänkt att prövas under en femårsperiod. Det är ännu inte förankrat i alla LO-förbund. Men Handels är positivt.
– Vi tycker att det är bra att parterna tar sig an denna fråga och att den löses via avtal enligt den svenska modellen. Det gör att vi får ett större inflytande än vad vi har över andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, säger Per Bardh, avtalssekreterare på Handels som suttit med i förhandlingarna.

Vid andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, exempelvis praktik, har inte facket samma inflytande. Då placerar arbetsförmedlingen den arbetslösa på en arbetsplats. Facket kan bara komma med synpunkter på placeringen.

Kostnaden för arbetsgivaren att anställa en nyanländ eller långtidsarbetslös ska vara 8 000 kronor i månaden, enligt Ekot och Arbetet. Men Handels är inte alltför oroligt för undanträngningseffekter, det vill säga att etableringsanställningen tränger bort ”vanliga jobb”.
– Det finns alltid en risk med en undanträngningseffekt med låga lönekostnader. Det kan man inte bortse från. Men då anställningen har förhandlats fram av parterna har vi större möjligheter att förhindra missbruk. Arbetsgivaren ska inte göra ekonomisk vinning på att anställa någon med etableringsanställning.

En partsgemensam nämnd ska också finnas. Syftet ska vara att se till att anställningsformen inte missbrukas.

Alla arbetsgivarorganisationer och Unionen står bakom uppgörelsen. Inom LO-förbunden pågår nu en förankringsprocess. När den är klar lämnas principöverenskommelsen till regeringen. Staten behöver gå med på att betala delar av lönekostnaderna och stå för utbildningsmöjligheterna för att överenskommelsen ska bli verklighet. Efter regeringens beslut ska överenskommelsen branschanpassas.
– Då tas de slutgiltiga besluten för varje enskild bransch, säger Per Bardh.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har tidigare sagt att regeringen är beredd att bidra när fack och arbetsgivare är överens.

Fakta

200 000 personer berörs – varav få nyanlända

I dagsläget är det runt 200 000 personer som skulle kunna erbjudas etableringsanställning, varav en tredjedel är nyanlända, visar en granskning som Affärsvärlden gjort. Granskningen visar också att arbetsgivare med en etableringsanställning skulle få lägst lönekostnader för långtidsarbetslösa. För nyanlända finns redan en motsvarande anställningsform, nystartsjobb för nyanlända, som i stort ger arbetsgivarna samma lönesubventionering som en etableringsanställning.
Källa: Affärsvärlden.

Fakta Etableringsanställning

En visstidsanställning på heltid som kan pågå i max två år. Sedan ska den övergå i en fast anställning.

Arbetsgivaren betalar 8 000 kronor av lönen. Resten ska staten betala till den anställde. Såväl arbetsgivare som anställd kommer vara skattebefriad.

I plånboken ska den anställda få det som en anställd med normal avtalsenlig lägstalön på svenska arbetsmarknaden får. Vad det innebär är inte fastslaget. Runt 19 500 kronor före skatt, menar Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare som lett förhandlingsarbetet för LO-förbundens räkning, att det kan röra sig om.

Den anställde ska även kunna studera under anställningstiden. Det delvis på arbetstid utan löneavdrag. Exempel på studier är SFI (svenskaundervisning) och utbildning som den anställda behöver för att klara jobbet.

För att anställa en person på en etableringsanställning behöver arbetsgivaren ha kollektivavtal.

Anställningen ska kunna ges till nyanlända som fått uppehållstillstånd de senaste tre åren, personer under 26 år som varit arbetslösa i sex månader och andra som varit arbetslösa i minst ett år. Överenskommelsen gäller i fem år, men ska vara möjlig att säga upp efter tre år.

Källor: Arbetet, Sveriges Radio och Handels.