Hundratals butiksanställda i metoo-upprop

Den som trodde att metoo-debatten höll på att svalna misstog sig. Handelsnytt publicerar här uppropet #obekvämarbetstid:

”Ni har alla haft med oss att göra. Vi möter varandra nästan dagligen. Vi svarar på dina frågor. Vi står i kassan och receptionen. Vi klipper ditt hår, vi packar dina varor och tipsar, stylar och tillmötesgår.
Det är vi som jobbar inom service- och handelsbranschen. Det vårt jobb att bemöta dig med respekt, ödmjukhet och förståelse.

Nu vittnar vi om ert bemötande; ni chefer, kollegor, säljare, väktare och kunder som behandlar oss med avsaknad av de egenskaper ni kräver av oss.
I likhet med många andra branscher, där kvinnor vittnar om sexuella trakasserier och övergrepp, så är inte vår bransch förskonad. Det strukturella förtryck och de maktstrukturer som belyses av #metoo är allestädes närvarande i vår bransch. En bransch som innefattar osäkra och tvivelaktiga anställningsformer, avsaknad av kollektivavtal och förstagångsjobb, vilket ytterligare medför att gynna tystnadskulturen vi så länge kvävts under.

Vi har samlat vittnesmål från de som äntligen vågar berätta under uppropet #Obekvämarbetstid.
Vi har berättat för varandra och vi kommer fortsätta berätta. Vi vet vilka ni är.
Vi är inte tysta längre och nu kräver vi en förändring.

Vi kräver trygga arbetsplatser fria från diskriminering, förtryck, sexualiserande jargong, trakasserier och övergrepp – från arbetsgivare, chefer, kollegor, kunder, säljare och väktare.

Vi kräver att alla chefer och arbetsgivare tar ansvar och tydliggör de enligt lag obligatoriska rutiner och riktlinjer som skall finnas på varje arbetsplats, för att förebygga och motverka diskriminering och sexuella trakasserier.
Ni har ett ansvar att se till att överträdelser uppmärksammas, åtgärdas, rapporteras och följs upp.

Vi kräver att Svensk Handel, KFO och andra arbetsgivarorganisationer tar sitt ansvar för att utbilda sina medlemmar i vilka skyldigheter som åligger dem gällande diskriminering och sexuella trakasserier.
Vi vill se en tydlig plan och agerande för hur man jobbar med sina medlemmar för att skapa tryggare arbetsplatser.
Vi vill se utbildningar för chefer och arbetsgivare gällande hur man bemöter sexuella trakasserier och övergrepp.

Vi vill se en tydligare och mer frekvent närvaro från fackliga organisationer, både på arbetsplatser och gentemot medlemmar. Vi vill se mer och djupare utbildning för ombud, förtroendevalda och anställda gällande sexuella trakasserier och övergrepp.
Vi vill även uppmana alla i butiks- och servicebranschen att ansluta sig till fackliga organisationer för att ytterligare påverka vår situation på arbetet.

Vi vill också se tydligare direktiv om hur man kan gå tillväga och vart man kan vända sig om man utsätts för sexuella trakasserier eller övergrepp på eller i anknytning till jobbet och inte tillhör någon facklig organisation.

Vi kräver att personal, på uppdrag av arbetsgivare/chef, i butiker och liknande arbetsplatser som är offentlig plats, ska få större befogenhet att porta och avvisa personer som trakasserar eller på annat sätt ansätter personal och/eller övriga kunder.  Detta för att kunna skapa och upprätthålla en trygg arbetsmiljö.

Att underteckna detta upprop innebär inte att man personligen utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp, utan att man står bakom det.

Vill du lämna vittnesmål så maila obekvamarbetstid@gmail.com
Fler berättelser kommer att publiceras på vår instagram @obekvämarbetstid”

Läs hur Handels och Svensk Handel bemöter uppropet!

Handelsnytt publicerar här ett urval av vittnesmålen i uppropet #obekvämarbetstid:

”I samband med stängning av butik en lördagkväll stötte jag på en manlig stamkund utanför. Han börjar med att fråga om jag skulle hitta på något under kvällen varpå jag svarade att jag bara skulle ta det lugnt. Det hade kunnat vara ett avspänt samtal om han inte våldtäktshotat mig och menat på att jag får passa mig med att röra mig ute så sent på kvällen för jag vet inte vad han skulle kunna göra. De vänner han hade bakom sig började skratta. Jag själv hade ångest inför stängningarna i fyra månader.”

Jag själv hade ångest inför stängningarna i fyra månader.

”En kille på ca 15-17 år kom in i butiken en eftermiddag då jag jobbade själv. Han ville testa jeans och jag gav han några par han kunde prova. Jag märkte att något var skumt eftersom han tittade över provrumsdörrarna medan han ”provade”. Jag frågade hur det gick, ifall storleken passade. Han öppnade dörren till provrummet och då såg jag att han hade på sig lösa träningsshorts med ett jättestånd, typ som en tältpinne. Jag blev generad och samtidigt väldigt skärrad, äcklad och rädd. Gav honom en annan storlek utan att titta på honom. Jag märkte på skuggorna att han runkade medan han tittade på mig. Jag sprang till kassan och kallade jag dit väktarna.
Killen hann smita från butiken och väktarna fick inte tag på honom. Det värsta av allt var att jag kände en så otrolig skam, äckelkänsla över att han tittade på mig under tiden då han runkade. Det var även jag som fick torka bort sperman han hade sprutat på väggen och spegeln. Jag har genom humor kunnat prata om det, som en sjuk grej som hände på jobbet. Mår fortfarande illa när jag tänker på det…”

”Det sjuka är att jag först inte kunde komma på någonting som hänt under de tre åren jag jobbat i butik eftersom det är så himla många händelser att de till slut blir normala och ”vardag” på jobbet. Vet inte hur många gånger kunder (alltid män) gått förbi och kommenterat mitt utseende eller min kropp på ett sexuellt sätt. De har ställt sig nära och tagit på mig för att ”jag sett lite kall ut och de ska hjälpa till att värma mig”. De står i självscanningskassan och låtsas scanna mig och frågar om de kan få mig på köpet eller hur mycket jag kostar. När jag skriver något på kvittot får jag höra ”hoppas du skriver ditt nummer där också så att jag kan ringa dig sen” från medelålders män när deras barn står bredvid. Det är så svårt att veta hur jag ska reagera för jag blir så otroligt chockad och känner att jag fortfarande måste le och vara trevlig mot kunderna.”

Det är så svårt att veta hur jag ska reagera för jag blir så otroligt chockad och känner att jag fortfarande måste le och vara trevlig mot kunderna.

”En manlig medarbetare som alltid arbetar bakom ryggen på mig bara för att kunna viska i mitt öra vad han tycker om min rumpa. En dag drog han in mig på toaletten ”för att visa hur kåt han är”. Chefen tar mig inte på allvar och säger ”boys will be boys”.”

Chefen tar mig inte på allvar och säger ”boys will be boys”.

”Jag har ofrivilligt sett tre manliga kön under mina 10 år i butik. Blottare som låtsats vara kunder för att sedan stolt stå där och visa upp sitt kön.”

”En av mina gamla chefer sa till mig ”Tur att du inte har kort kjol på dig idag, Jag är så jävla kåt att jag blivit tvungen att knulla dig.””

”Jag har, som många andra, fått lära mig att ett leende och en trevlig attityd är det bästa medlet för att sälja. Men aldrig i min karriär, trots många vädjanden, har jag fått vägledning i hur jag ska avleda dessa män som fått mig att utstå så många timmar av ångest.”

”Jag har vid flera tillfällen fått skåda mäns kön i provhytten, fått samtal där jag blivit frågad om en avsugning ingår i jeansprovningen, om jag kommer med på köpet osv..”

Jag har vid flera tillfällen fått skåda mäns kön i provhytten, fått samtal där jag blivit frågad om en avsugning ingår i jeansprovningen, om jag kommer med på köpet osv..

”Jag har haft kollegor som pratat om en kopp kaffe som ”våt och varm” och trängt mig vid kaffemaskinen. Kunder som sagt att ”lite kul behöver inte frugan få reda på.” Chefer som sagt ”det är så skönt att du inte är så känslig som många tjejer” när de precis dragit ett vidrigt skämt. För att jag inte fått fram ett ord. För att jag inte talat om det för någon. För att jag var ung och inte vågade säga ifrån. Visst, med åren blev jag starkare men det har förstört mycket för mig i hur jag värderar mig själv. Hur självmedveten jag är. Och mer. I dag har jag bytt bransch.”

I dag har jag bytt bransch.

”När jag var 18 år började jag jobba extra i butik. Vi hade då en väktare som kom in varje dag på sin runda. Det började med att det kom sexistiska skämt i stil med: ”men du, den där lilla rumpan skulle passa bra hemma hos mig” eller en dag när jag stod på en stege och han tydligt kollade på min rumpa och säger till min manliga kollega ”men du, en sån där skulle man haft hemma du”. Efter ett tag började han ta för sig med händer på min kropp. 18 år och osäker så försökte jag slingra mig med ett leende och gömma mig bakom kassan varje gång han kom in. Det stoppade inte; han traskade in bakom kassan och tog på mage, rygg och armar med ett flin som sade typ ”du bör ha respekt för mig och det är helt okej att jag beter mig såhär”. Tillslut ringde min chef till väktarbolaget för att säga till vad som försiggick, men inte blev det något av det där…”

18 år och osäker så försökte jag slingra mig med ett leende och gömma mig bakom kassan varje gång han kom in.

”Vi hade ett arbetsrum i källaren. Så fort jag och chefen var ensamma och jobbade där så frågade han alltid om mitt sexliv: vad jag gillade och inte gillade, om jag föredrog sexleksaker och att han isåfall hade tips på de han testat på andra, hur många jag legat med, om jag haft sex med någon i hans ålder (jag var 24, han 50+). Jag svarade aldrig och bad honom sluta eller försökte prata om något jobbrelaterat istället. Undvek källaren och var ständigt rädd för honom, men också att förlora jobbet.”

Undvek källaren och var ständigt rädd för honom, men också att förlora jobbet.

”Blev öppet sexuellt trakasserad av en manlig kollega i en relativt liten butik. Övriga kollegor (alla kvinnor) sa att han varit likadan mot dem. Jag bad dem om hjälp men ingen vågade säga emot av rädsla att själva bli utsatta igen. Tog därför upp problemet med (manliga) chefen som sa att det inte var något att bry sig om och att jag ”måste tåla ett par skämt.” Mådde MYCKET dåligt av detta så jag sjukanmälde mig två dagar då jag bara grät. När jag kom tillbaka till jobbet ville man avsluta min provanställning eftersom jag inte verkade kunna samarbeta i grupp.”

”Förr stod mitt namn på kvittot och med ett lite mer ovanligt namn så hittades jag på Facebook. La aldrig till några kunder men när de kom tillbaka till butiken fick jag oftast utskällningar och hot. Varför la jag inte till dem när jag är så trevlig mot dem? Jag var falsk, lekte med deras känslor osv. En man hittade mitt telefonnummer, fick ett sms där det stod: ’Jag står utanför din lägenhet och väntar på dig.’ Vågade inte gå hem ensam. Numera står bara butikens namn när jag är på jobb.”

”… problemet med stamkunder som tror att vi känner varandra bara för att de handlar hos mig. Försöker hålla det opersonligt men på något sätt slutar det alltid med att det kommer intima frågor, som när jag förlorade oskulden, om jag gillar sex, ska vi inte ses efter jobb. Även om jag säger att de inte har något med det att göra respekteras inte det. Från helt okända har jag fått frågor om hur mycket jag tar för en natt, och listan fortsätter. Detta är några exempel jag kommer ihåg på rak arm. Som tur är har jag en kvinnlig chef som förstår mig som jag får stöd ifrån som också vet hur det är att jobba i butik. Utan hennes stöd hade jag kanske inte älskat mitt jobb fortfarande efter 8 år.”

”En full man i 50-60-årsåldern kommer in fem minuter innan vi stänger, vakten har gått förbi så jag vet att det dröjer innan han kommer tillbaka.  Mannen vill prova tröjor och går in i provrummet, kommer ut igen & vill ha ”hjälp att ta av tröjan”. Jag vågade helt enkelt inte säga något och hjälpte honom dra av den varav han då ”lägger” sig mot mig, säger ”fan vad fin du är, har du kille lilla gumman” medan han klämmer mig på rumpan, sen bajsar han på sig. Han betalar 5000 kontant och när han gått gråter jag & ringer min chef varav hon säger ”oj vad jobbigt jag förstår, men du får se det som att du gjorde ett bra sälj i alla fall”.”

När han gått gråter jag & ringer mig chef varav hon säger ”oj vad jobbigt jag förstår, men du får se det som att du gjorde ett bra sälj i alla fall”.

”Jag står precis utanför provrummen och galgar upp kläder kunder slängt i provrummen. Hänger dem på klädstången. Manlig kund sticker ut huvudet mellan draperierna, och undrar om jag kan hjälpa honom. Kund ser glad ut. Självklart, säger jag. När kund drar bort draperierna helt ser jag att han provar jeans. Och har stånd. Det är helt uppenbart att kund är grymt nöjd med detta, och dessutom tycker att det är helt ok att visa upp detta för mig. På min arbetsplats.”

”Förutom vår redan pressade arbetssituation där man ska slå vartenda mål, varenda minut under varje arbetspass ska man dessutom värja sig från de där jävla männen. De som inte fattar att man är trevlig och gör sitt jobb utan tror att de även har rätt till ens kropp.
Jag kan inte ens räkna antalet småkalsonger[…]en sett under ens dagar som jeansförsäljare. Eller hot om våld från arga kunder som inte får reklamera byxor. För mig är nog inte kunderna värst. Det är cheferna och väktarna, de som egentligen ska få en att känna sig trygg på jobbet.
-Chefer som mobbar bort kollegor med småbarn, ifrågasätter deras engagemang när de vill gå ner i arbetstid. (vilket man har laglig rätt till tills barnet är 8 år gammal)
-Chefer som nedvärderar och systematiskt tystar kvinnliga butikschefer. Just för att de är kvinnor. Att de är hysterior med för mycket åsikter. Och att de kan bli gravida.
-Chefer som jobbar med uppenbara härskartekniker.
-Väktare som ställer sig framför och alldeles för nära och säger ”alltså vad krävs det egentligen för att jag ska få ligga med dig” eller ”om jag får en natt med dig, då jävlar skulle året va gjort”
-Väktarchefen i gallerian jag jobbar på personalfesten (med fru som också jobbar i gallerian och två barn) ”Gallerians snyggaste brud, skulle knulla dig vilken dag som helst”. Veckan efter i nyktert tillstånd ”jävlar vad porrig du är i håret”. Väl här säger jag ifrån och läxade upp honom i att vara porrig är fan inte en komplimang. Blev kränkt och spenderade nästkommande månad med att kalla mig för jävla feminist runt om i gallerian.”

För mig är nog inte kunderna värst. Det är cheferna och väktarna, de som egentligen ska få en att känna sig trygg på jobbet.

”Jag fick jobb i en cool märkesbutik. Efter jag har börjat jobba får jag veta att jag är anställd för att jag har snygg urringning. Jag gillar verkligen chefen och han är en fantastisk coach. Men ibland drar han ner min top så att mer av brösten ska synas när jag pratar med köpstarka kunder. Jag har jobbat 3 veckor i butiken när det är julfest. Efter middag och lite drinkar går vi ett stort gäng på efterfest. Jag tar en shot, blir helt konstig, min chef säger att jag kanske har råkat få i mig droger. Min chef hjälper mig hem, på vägen trycker han upp mig mot en vägg och börjar hångla med mig. Jag kan inte riktigt göra något åt min situation så jag låter honom ha sex med mig. Sen går han hem till sin fru. Jag berättade inte för någon, dels för att jag inte ville bli ”hon som knullar med chefen/på jobbet”, dels för att jag inte ville ställa till med något under min provanställning, dels för att jag hade en pojkvän.”

Ibland drar han ner min top så att mer av brösten ska synas när jag pratar med köpstarka kunder.

”[…]i butiken drar en kund in mig i provrummet. Han tränger in mig i ett hörn och försöker kyssa mig. Jag undviker honom men försöker vara artig så att han fortfarande ska vara nöjd med min service.”

”Jag satt i kassan och såg ett flin med undersökande ögon längre ner i kön, jag som alltid är glad och supertrevlig mot kunderna kände att jag behövde tona ner det lite när det är den här mannens tur. Han sade mitt namn sådär lagom sliskigt och när jag inte gav den fnittriga responsen han ville ha fick jag plötsligt höra ”Varför är du så sur för?”. Enligt honom ingick det alltså i min yrkesroll att svara på hans flirt.”

Enligt honom ingick det alltså i min yrkesroll att svara på hans flirt.

”När jag jobbade i matbutik var det en man som handlade någon gång i veckan som alltid dröjde sig kvar och stirrade på en på ett otäckt sätt. Han letade sen reda på alla kvinnor/tjejer som arbetade i butiken på Facebook och skrev meddelande under flera månader och ville träffas.”

Läs hur Handels och Svensk Handel bemöter uppropet!