Jämställt kassaarbete med ny vägledning
Rotation i kassan är bra för både hälsa och jämställdhet. Nu har Arbetsmiljöverket en ny vägledning för kassaarbete.
Martina Speijer ska byta av Fredrik Fourong i kassan på Hemköp vid T-centralen i Stockholm. Båda gillar kassarotation och säger att de har bra koll på jobbet så ingen får sitta för länge. ”Det är skönt att få vara i rörelse”, säger Martina Speijer.
I slutet av år 2017 uppdaterade Arbetsmiljöverket en vägledning för repetitivt arbete i utgångskassa. Den är till för arbetsmiljöinspektörer, så att arbetsmiljön blir kontrollerad utifrån samma krav i hela landet. Den nya vägledningen kommer även Handels att använda som argument i framtida förhandlingar med arbetsgivarna.
Vägledningen bygger på den tidigare versionen, och mycket är fortfarande kvar. Men den är tydligare med hänvisningar till aktuell forskning och har bland annat fräschats upp med jämställdhetsaspekten. Det är viktigt att inspektörerna tittar på arbetsmiljön som helhet. Vem som får vilken uppgift, hur uppgifterna roterar och planeras, hur den sociala arbetsmiljön är, och hur allt detta tillsammans påverkar den som arbetar. Numera kommer därmed inspektörerna att undersöka att båda kvinnor och män får variation i arbetet. De kommer bland annat titta på kassaarbete.
– Det är en statusfråga. Framförallt bland äldre män verkar det finnas en attityd om att de inte ska sitta i kassan. Till exempel satt nästan bara unga tjejer i kassan på min gamla arbetsplats, säger Leonie Fors som i dag arbetar på Handels avdelning i Gävle.
Hon och några tidigare butikskollegor har fått tycka till om den nya vägledningen. Även arbetsgivarorganisationen har tittat på utkastet.
Enligt Försäkringskassan har kvinnor överlag 93 procent fler sjukpenningdagar än män. År 2011 fick därför Arbetsmiljöverket i regeringsuppdrag att ta reda på varför. Deras efterforskningar kom fram till att kvinnor oftare har repetitiva arbetsuppgifter, som kassaarbete, vilket leder till belastningsskador.
– Könsblandade arbetsplatser, där kön och ålder inte spelar någon roll utan alla gör allt, är friskare än könsuppdelade arbetsplatser, säger Minke Wersäll som är sakkunnig i ergonomi och jämställdhet på Arbetsmiljöverket och har arbetat med att ta fram den nya vägledningen.
Men även i de jobb där männen och kvinnorna hade exakt samma arbetsuppgifter var belastningen större hos kvinnorna, eftersom verktyg med mera var anpassade till männens större händer och starkare kropp. Dessutom möter kvinnor oftare andra personer i sitt jobb, till exempel kunder, vilket kräver att de anpassar sig efter deras behov.
– Om man ger alla rätt förutsättningar kan män klara av att jobba i kassan liksom kvinnor kan jobba på lager, säger Minke Wersäll.
Läs mer:
Könsuppdelningen i kassan är skadlig
Se när forskaren Svend Erik Mathiassen förklarar belastningsskillnader mellan könen
