Många lagerarbetare och andra som arbetar i skift, speciellt sena kvällar och nätter, har en sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen med sämre sömn och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Men det finns ingen forskning om vad i det enskilda schemat som gör att de anställda upplever det som bra eller mindre bra.

Den okunskapen vill nu professor Torbjörn Åkerstedt vid Stockholms universitet råda bot på. Hans projekt ska på sikt beskriva vad som kännetecknar ett bra respektive dåligt skiftschema. Bland annat arbetstider, antal arbetspass i rad, sammanhängande ledighet, starttider för skift, möjlighet att påverka schemat och rotationsordning ska undersökas.
Just nu arbetar forskarna med det frågeformulär som ska användas. Alla som arbetar udda tider ingår i urvalet till studien. 4 000 slumpvis utvalda personer kommer i vinter att kontaktas via telefon och sedan få ett formulär hem att fylla i.

– Målsättningen med studien är att ta reda på vilka typer av scheman som upplevs som värst och varför de arbetstiderna är ett problem för den anställde. Handlar det om hälsan, tid med familjen eller annat? Och tvärtom, vad kännetecknar det bästa schemat? Vi vill förbättra livssituationen för de som arbetar i skift, säger professor Torbjörn Åkerstedt, som tror att de första resultaten kan vara klara om ett år.
Studien finansieras av AFA försäkring som administrerar avtalsförsäkringar och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.