Äntligen ordning på arbetsmiljön
En utländsk kedja tar inte bara loggan med sig, utan ett helt butikskoncept. För XXX Lutz i Malmö blev det en krock med svenska arbetsmiljöregler. Nu anpassar man sig, med fackets och Arbetsmiljöverkets hjälp.
XXX Lutz mattavdelning sprakar av färg. Ryamattor i cerise, neongrönt och glitter. Butiksinredningen är motsatsen till nordiskt sval. En gigantisk Buddhaskulptur och två lejon i brons, tronar i gångarna. Men det är inte bara varorna och butiksinredningen på XXX Lutz som sticker ut mot svensk standard.
Företaget, som kommer från Österrike, har samma koncept i 190 butiker runt om i Europa. I Sverige gick det inte hem. Vid Arbetsmiljöverkets inspektion i vintras fick XXX Lutz rejäl kritik för brister i arbetsmiljön. Livsfarliga truckar, oergonomiska kassor och avsaknad av en rad viktiga riktlinjer för hur man ska hantera bland annat olycksfall. Ett par månader senare visade det sig vara lika illa på möbeljättens lager. Sedan dess har XXX Lutz lagt ner stora resurser för att komma tillrätta med problemen. Bland annat har man tagit in en projektanställd arbetsmiljöexpert som enbart arbetat med arbetsmiljön och styrt upp utbildningar och skriftliga riktlinjer. Men företaget har också haft nytta av dem som stått för kritiken.
– Vi har tagit emot all hjälp från både Svensk Handel, Handels och Arbetsmiljöverket som vi kan få för att lyckas. Vi vill bli bäst på det här med arbetsmiljö och lägger enorma resurser på det, säger Mats Malmgren, varuhuschef.
Mats Malmgren visar stolt upp exempel på förbättringar som gjorts sedan förra inspektionen. Ett av dem är just på den färggranna mattavdelningen. En ställning med mattrullar har tagits bort där det krävdes att personal manuellt lyfte ned rullar på upp till 30 kilo, som befann sig över axelhöjd.
På mattavdelningen jobbar Petra Söderberg. Hon har jobbat med mattor tidigare och är van vid tunga lyft.
– Men alla som är nya på det här borde ju ha fått en ordentlig genomgång om hur man lyfter och så, säger hon.
Petra Söderberg trivs bra på jobbet och säger att det är en bra stämning. Men att det varit ett annorlunda arbetssätt mot vad hon är van vid.
– Det är ju först när facket har lagt sig i som det har börjat hända saker, säger hon.
Petra Söderberg har heller inte märkt så mycket av arbetsmiljöarbetet, bortsett från den borttagna ställningen. Men då har hon å andra sidan inte hunnit gå den onlineutbildning XXX Lutz tagit fram för sina anställda och som de enligt Mats Malmgren har möjlighet att göra på betald arbetstid.
– Vi kommer att följa upp vilka som gått den. Det är ju faktiskt ett ömsesidigt ansvar det här med arbetsmiljön. De anställda måste ju hjälpa till, säger han.
Bo Bergenholtz är säljare på sovrum/garderob. Han tycker att jobbet är toppen och har inte märkt av några arbetsmiljöproblem.
– Sen finns det ju alltid de som snackar skit. Men jag är inte sån. Jag är positiv av naturen och ett jobb i dag är guld värt tycker jag, säger han.
Men när han får höra att företaget saknat till exempel skriftliga rutiner för olycksfall tycker han att det är något de absolut borde rätta till.
– Sådant där med första hjälpen är ju annars självklart för mig som gammal rödakorsare. Men det är ju så klart viktigt. Men det finns inga hierarkier är. Är jag missnöjd tvekar jag inte att gå direkt till Sverigechefen.
Bo Bergenholtz berättar också att han varit med om två brandlarm på jobbet. Det var inte övningar.
– Och det gick ju jättebra. Alla jobbade jättefint med att få ut alla, säger han.
Återinspektionen från Arbetsmiljöverket har gått bra. Arbetsmiljöverkets inspektör Håkan Bergmansson är nöjd. Han har gått igenom butiken tillsammans med varuhuschefen, tittat på de fysiska förbättringar som gjorts och läst igenom de skriftliga svar på åtgärder, ett hundratal sidor, som företaget skickat in.
– De har gjort ett jättejobb och är mycket samarbetsvilliga, säger han.
Efter butiksinspektionen återstår framför allt en del pappersjobb, som att i punktform presentera åtgärderna. Och kassorna. Stolarna i kassorna är bytta för att allt för monotona rörelsemönster ska undvikas, men själva diskarna duger ännu inte. 15 oktober ska XXX Lutz ha presenterat en handlingsplan.
– Här får man ju tänka på att kassorna ser exakt likadana ut i 190 butiker. Det här är världens näst största möbelkedja. Vi blir först med att göra på något annat sätt, säger Mats Malmgren.
Facket är också nöjda med hur XXX Luts har agerat. Handels ombudsman Susanne Jenzinger har varit i tät kontakt med företaget sedan den första inspektionen. Handels i Malmö jobbar intensivt med att få till fackliga klubbar och skyddsombud på varuhus och lager. Det enda hon har att anmärka på är samma sak som Petra Söderberg påpekat,
– Man kunde ju önska att de gjort rätt från början.
Varuhuschefens svar på det är att man inledningsvis fokuserat på att slå sig in på den svenska marknaden och börja få företaget lönsamt.
– Och så kan ju jag ställa motfrågan varför det tar sådan tid att få till skyddsombud. Vi vill ha facklig aktivitet på arbetsplatsen. Det är bra för företaget, säger Mats Malmgren.
Arbetsmiljöproblem och skyddsombud -- så funkar det
Om du noterar problem med arbetsmiljön på ditt jobb ska du först påpeka detta för din chef. Enligt arbetsmiljölagen är det han eller hon som bär ansvaret för arbetsmiljön på din arbetsplats.
Om problemet inte åtgärdas -- kontakta ditt lokala skyddsombud. Skyddsombudet ska sedan kontakta din chef. Finns inget lokalt skyddsombud bör du vända dig till ett regionalt skyddsombud, som du kan få kontakt med genom din avdelning.
Om problemet inte rättas till kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket som då kan genomföra en inspektion.
I akuta fall har skyddsombudet rätt att stoppa verksamheten på en arbetsplats tills Arbetsmiljöverket varit på plats och inspekterat. Det har till exempel hänt i butiker där taken blivit nedtyngda av för snö på vintern och riskerat att rasa.
Skyddsombuden väljs vanligen på arbetsplatsen av antingen den lokala klubben eller av arbetskamrater om lokalt avtal saknas. Men de utses formellt av Handels avdelningar.
Skyddsombud har enligt arbetsmiljölagen rätt att ta del av handlingar som rör arbetsmiljön och att få delta vid planering av nya och ändrade lokaler.
När man utsetts till skyddsombud erbjuds man en grundutbildning -- Bättre arbetsmiljö. Skyddsombudet har rätt att få utbildning och förlorad arbetstid (40 timmar) betalt av arbetsgivaren.
Det är en rättighet för alla arbetsplatser med mer än fem anställda att ha minst ett skyddsombud. Finns fler än ett måste någon vara huvudskyddsombud.
Anställda erbjuds utbildning
XXX Lutz erbjuder sina anställda att gå fyra webbutbildningar som ska bidra till bättre arbetsmiljö.
1. Systematiskt arbetsmiljöarbete
2. Riskbedömning
3. Din arbetsplats i handeln
4. Förebygga riskerna för rån, hot och våld.
Två av utbildningarna är framtagna av Arbetsmiljöverket. De andra två av Handels arbetsmiljökommitté. Sammanlagt har XXX Lutz anställda åtta timmar på sig att genomföra utbildningarna på jobbet eller hemma. Om hemma har man rätt till ersättning. Handels har varit med och bestämt den beräknade tiden för varje utbildning.