Emelie blev sönderstressad av visstid
Emelie Bengtsson var anställd på allmän visstid i fyra år och kunde ringas in en timme innan arbetspasset började. Till slut fick hon nog.
”Att inte ha rutiner har påverkat mig jättedåligt. Jag slutade i matbutiken, för att kunna fortsätta klara av att vara mamma. Tanken på att inte ha fixat att vara mamma får mig att må illa”, säger Emelie Bengtsson.
Emelie Bengtsson ställer en tallrik smådelad, panerad fisk och potatis på bordet framför nästan tvååriga sonen Viktor. Hon har jobbat på samma mataffär sedan hon tog studenten för fyra år sedan. Men den här dagen har hon varit arbetslös i en vecka.
Det är dock ingen jätteskillnad från när hon hade jobb. Emelie var anställd på allmän visstid.
I januari jobbade hon tre dagar, likaså i februari. I mars sex och i april två. Hon kunde få ett arbetspass flera veckor i förväg eller en timme innan det började. Hon fick skriva på kontrakt samma dag som hon jobbade. Ofta för en dag i taget. Det var svårt att planera in annat, som middagar med vänner eller utflykter med familjen.
Fick sälja bildäck och kamera
Det blev en lång vinter där Emelie var fast inom fyra väggar med sonen och såg samma barnfilm om och om igen. Familjen har prioriterat bort sådant som extra tv-kanaler och wifi för att få ekonomin att gå ihop. När extra kostnader dykt upp har de fått sälja av allt från bildäck till Emelies systemkamera.
– Det är tur att Viktor är så liten ännu, då räcker det att hitta på saker hemma. Men jag är jätteledsen över att vi inte kunde hälsa på min morbror i Stockholm när han fyllde 40 nu i helgen, säger hon.
Emelie får ingen a-kassa eftersom hon inte jobbat tillräckligt mycket. Oktober till april fick hon ihop runt 19 700 kronor i lön. Det är ungefär vad maken tjänar varje månad efter skatt. Så familjen lever på hans inkomst.
Emelie är livrädd att maken ska bränna ut sig, och ser till att allt är perfekt hemma så att han inte behöver sköta hushållet också. Köksbänkar, kylskåpsdörr, bord och väggar blänker tomma. Inga jackor hänger på krokarna i hallen, inga skor står på golvet. I badrummet står blöjorna i två raka staplar på en hylla ovanför skötbordet.
– Vad händer om Jocke går bort? Jag skulle aldrig lämna honom. Men om det skulle hända något så jag blir ensam. Vad gör jag då?
Psykiska besvär
Efter en bilolycka för några år sedan började Emelie må psykiskt dåligt och fick depression och ätstörningar. Hennes psykiska besvär gjorde inte situationen på jobbet lättare. En fast anställd hade kanske fått andra arbetsuppgifter eller sjukpenning. Inte Emelie.
– Det är lättare att skicka hem en extraanställd än att ta hand om den, säger Emelie.
När hon väl fått ett arbetspass är hon väldigt mån om att visa att hon vill, kan och vill lära sig mer om jobbet. Samtidigt gör hennes sjukdomsbild att hon inte märker kroppens stopp- och varningssignaler. När hon blev gravid igen var den kombinationen inte bra, och läkaren varnade henne för att överanstränga sig för mycket. Orden gick in och hon insåg vad stressen höll på att göra med hennes liv. Hon slutade jobba i butiken.
Vill kunna planera som en normal människa
– Att vara arbetslös känns som att ha misslyckats, både som person och mamma. Men känslan att jag inte kom- mer komma tillbaka är skön. Att vara så stressad över att aldrig veta när och hur man får jobba gör mig illamående nu. Jag kommer sträva efter en fastanställning med fasta timmar, få riktig semester, en normal lön och kunna planera som en normal människa.
Handels valrapport: Var tredje tillfälligt anställd
Nästan en tredjedel av alla som jobbar i butik är tidsbegränsat anställda. De flesta kallas in vid behov. Det visar Handels i sin nya valrapport, och vill att fastanställningar ska bli norm.
År 1990 hade 12 procent av de som jobbade i butik tidsbegränsad anställning. I dag är det 28 procent, enligt Handels.
Av dem är 75 procent anställda per timme eller vid behov, så kallad allmän visstid. Den sortens anställning har ökat mycket mer än vikariaten och provanställningarna, som också är tidsbegränsade.
Det här leder också till att detaljhandeln är den bransch med mest deltidsarbetande, menar Handels. 69 procent jobbar deltid. Bara 19 procent av arbetarkvinnorna och 42 procent av arbetarmännen i detaljhandeln har en fast heltidsanställning.
Facket vill avskaffa allmän visstid och se till att fast heltidsanställning blir norm. Tidsbegränsade anställningar ska få finnas kvar, men måste motiveras, tycker de.
”Kundernas köpmönster varierar och när det finns ett behov av att på kort tid anställa någon är det viktigt att den möjligheten finns. Tar vi bort allmän visstid försvårar vi både för företagen att bemanna sina butiker och för de som står utanför arbetsmarknaden att få ett jobb”, kommenterar Svensk Handels förhandlingschef Tomas Undin.
