Sex jobbiga situationer på arbetet – så ska du göra

1. Elefanten i rummet

”Du och chefen hade ett samtal som slutade lite surt. Ingen av er har pratat ut om det efteråt, men du känner att det blir ohållbart och en elefant i rummet.”

Får chefen övervaka oss hela tiden?

Frågor om jobbet

Mikael Willman, skyddsombud:

– Vid en konflikt med närmsta chef kan man vända sig till chefens chef. Eller till personalavdelningen om den finns. I större butikskedjor tillsätts chefer ofta för att de är bra säljare, men de är inte alltid så bra arbetsledare. Vi har många medlemmar som mår dåligt på grund av bristande ledarskap.

Per Naroskin, psykolog:

– Många av oss är väldigt konflikträda och tycker det är obehagligt att vara rak. Men agera så fort som möjligt. Låt det inte bli en konflikt som ligger och växer, det är inte bra. Prata med någon klok person till exempel en kollega som också känner chefen som du kan reflektera tillsammans med. Sen kan du bestämma om du ska agera eller bara låta det vara. Det krävs mod att gå tillbaka och bemöta personen och säga att vårt samtal inte blev bra.

Lisa Björk, arbetslivsforskare: 

– Be att få ett samtal med chefen igen. Berätta hur du uppfattat situationen och vilka konsekvenser det får för dig i ditt arbete. Man kan vända sig till facket för att få stöd eller till HR-avdelningen. Ett gott ledarskap är en väldigt viktig faktor i alla arbetsmiljöundersökningar. Om man under lång tid har svårt att dra jämt med sin chef eller är i upprepade konflikter kan det vara värt att överväga att byta arbetsplats.

2. Kund som pratar i mobilen

”Kunden pratar i sin mobiltelefon vid kassan. En vara är inte prismärkt så du frågar om kunden såg vad den kostar. Kunden svarar inte utan fortsätter sitt mobilsamtal. Vad gör du?”

Markus Fellesson, docent i företagsekonomi: 

– Det finns lite olika metoder att ta till. Man kan vänta ut kunden eller försöka avbryta. När vi frågade knappt 3 000 handelsanställda om detta dilemma sa många att man försökte ignorera det, det var inte värt att göra en grej av varje gång. Man blir kanske inte precis arg, däremot skapar det en mer lågintensiv irritation, särskilt när det sker ofta. Man kan känna sig ignorerad men det kan också vara ett problem rent praktiskt om man vill fråga kunden något och inte får kontakt.

Mikael Willman, skyddsombud:

– Chefen ska vara kunnig om att det finns situationer som kan vara psykiskt påfrestande för personalen. Är mobiltelefonpratet en sådan situation så är det en arbetsmiljöfråga och då ska den ansvariga ta tag i det och se till att det förebyggs. På vilket sätt är inte givet men det viktiga är att arbetsgivaren fångar upp det. I någon mataffär har jag sett en skylt med ”Prata inte i telefon när du betalar” eller ”Ingen telefon vid kassan”.

Per Naroskin, psykolog:

– Handeln kanske kan lära av restaurangvärlden? Tidigare var det självklart att knäppa med fingrarna åt en servitör. Det anses mycket ohyfsat numera. Lika ohyfsat är det att stå och prata i telefonen framför en kassör. Mitt tips: använd humor. Kanske i en kampanj och en knapp med texten ”You talking to me?”

3. Min arbetskamrat är en smitare

”Din arbetskamrat har en förmåga att försvinna när arbetsuppgifterna hopar sig, har alltid en undanflykt till svar och bidrar inte till insamlingar när någon fyller år.”

Per Naroskin, psykolog: 

– Börja med ett snack med kollegan. Men gränsen för vad smitning är kan vara otydlig. Många arbetsplatser har en massa oskrivna regler. När man är ny upptäcker man snart att några blir sura för att man inte gör ”som man alltid har gjort.” På en arbetsplats med uttalade trivselkrav kommer den som inte deltar i gemenskapen uppfattas som illojal. Till slut spelar det ingen roll om en sån person levererar det som förväntas rent jobbmässigt. Risken är stor att stämplas som den som alltid hittar på undanflykter, även vid tillfällen då det fanns väl så goda skäl att inte kunna ställa upp.

Lisa Björk, arbetslivsforskare:  

– Om kollegans undflyende innebär att andra får en orimlig arbetsbörda är det en fråga för chefen. Berätta om hur det påverkar den egna arbetsbelastningen och verksamheten i stort. Sedan är det chefen som ska ta ett snack med kollegan. Som alltid så är schyst och rak kommunikation bäst, att man inte börjar snacka skit i korridoren, inte tar på sig för många arbetsuppgifter själv för att kompensera, utan vågar lyfta problematiken med ansvarig chef.

Mikael Willman, skyddsombud:

– När det blir för slimmat och någon inte hänger med i tempot skapas det irritation vilket kan leda till kränkningar mellan anställda. Det har vi sett på många arbetsplatser.

4. Föräldraledig på min bekostnad

”En kollega har på kort varsel tagit föräldraledigt precis över sommaren. Eftersom hon har laglig rätt till det måste alla andra stuva om sina semestrar. Det är inte första gången det händer och du börjar bli irriterad.”

Mikael Willman, skyddsombud:

– Arbetsgivaren kan inte neka kollegan eftersom man har rätt att ta ut föräldraledighet om det har meddelats minst två månader i förväg. Det går bara att neka om den anställde redan varit föräldraledig vid tre tillfällen under året. Samtidigt har resten av personalen också rätt att två månader innan semesterperioden få veta när man har sin huvudsemester under sommaren.

– Enligt semesterlagen har man rätt till fyra veckor sammanhängande semester. Så det här blir ett dilemma för arbetsgivaren. Min fråga blir därför, varför tar inte arbetsgivaren in en vikarie för den föräldralediga, då löser man det där på en gång och då behöver man inte stuva om och ingen behöver bli irriterad.

Lisa Björk, arbetslivsforskare:

– Det är inte alltid lätt att tillfredsställa allas behov på en arbetsplats. Att man ibland är irriterade på varandra hör den sociala samvaron till, även på jobbet. Men man bör både som chef och medarbetare sträva efter att häva konflikter i tid genom ett öppet klimat och trygg dialog där alla får komma till tals. Tiden för varsel av föräldraledighet finns reglerat i kollektivavtalen, men ofta gäller två månaders varsel.

5. Chefen favoriserar

”Chefens favoriter får alltid de bra jobbtiderna, och deras ledighet går alltid först. Vad göra?”

Mikael Willman, skyddsombud:

– Det här är inget ovanligt. Vissa chefer tar sig friheten att anställa sina släktingar och vänner. Är det en chef i en butik så kan man prata med överordnade och berätta vad som pågår. Är chefen den som äger företaget ska man kontakta facket eller skyddsombudet som kan kräva att chefen följer arbetsmiljölagen enligt förordningen organisatorisk och social arbetsmiljö. Handlar det om att den som favoriseras felaktigt får utöka sin tjänst kan det vara direkt olagligt. Till exempel om någon plötsligt går före en som har lämnat in förfrågan om att få mer timmar och står överst på listan. Det kan vara ett brott mot lagen om anställningsskydd. Man får inte felaktigt åsidosätta någon, det kan vara kränkande särbehandling.

Lisa Björk, arbetslivsforskare:

–  Först är det bra att säkerställa att det faktiskt är så det förhåller sig, att konkret kunna visa att vissa personer prioriteras när ledigheter och attraktiva schematider fördelas, så att det inte bara är ’en känsla’. Nästa steg är naturligtvis att prata med chefen och visa på missförhållandena. Det kanske finns förklaringar som inte kollegorna känner till som gör att chefen behöver fatta dessa beslut. Chefer kan hamna i dilemman där en rättvis behandling av alla anställda ställs emot behovet att ta hänsyn till individers unika förutsättningar.

6. Alla som är så nöjda

”Du känner dig ofta belamrad av arbetsuppgifter. Alla andra verkar hantera sin arbetsbörda utan problem. När du tar upp det framstår du som vek.”

Per Naroskin, psykolog:

– Det finns gott om såna arbetsplatser där kollegor håller god min utåt och undviker att dela med sig av hur de upplever sin arbetssituation. Många tar på sig uppgifter för att det finns konkurrens om jobb och man vill hålla bra gard mot chefen. Se till att du verkligen får klarhet i vilka förväntningar som finns på dig. Be din chef om hjälp att prioritera arbetsuppgifter. Du ska ha en bra blandning av rutiner och nya utmaningar.

Lisa Björk, arbetslivsforskare:

– Chefen har ansvar för att leda och fördela arbetet men för att få rimliga förutsättningar att ta detta ansvar är det oerhört viktigt att arbetstagarna talar om när arbetsbelastningen blir för hög. Alla har olika förutsättningar att klara av sitt jobb. Det är farligt när en tystnadskultur breder ut sig på arbetsplatsen. Risken är att många känner sig otillräckliga och tar med arbete hem över kvällar och helger för att ’leva upp till ackordet’. I stället behöver man ha en levande dialog om balansen mellan krav och resurser i jobbet.

Mikael Willman, skyddsombud:

– Sjukfrånvaro på grund av stress ökar och anställda säger upp sig för att de inte orkar vara kvar. Kraven ska vara i balans med resurserna och det ansvarar arbetsgivaren för fullt ut. Det är aldrig okej att bli sjuk på grund av jobbet.

Expertpanelen:

Markus Fellesson, docent i företagsekonomi, Karlstad universitet. Ingick i forskarteamet som gjorde studien Att jobba med jobbiga kunder, i vilken cirka 3 000 handelsmedlemmar fick svara på frågor om irriterande och besvärliga kunder.

Per Naroskin, psykolog och känd radiopratare. Har skrivit boken Styrfart på jobbet som handlar om jobbrelationer på arbetsplatsen.

 

Lisa Björk, arbetslivsforskare och utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin, Göteborgs universitet.

 

Mikael Willman, regionalt skyddsombud och ombudsman på Handels i Malmö.

 

 

 

 

 

Dilemmana har vi hämtat från Arbetsmiljöverket, studien Att jobba med jobbiga kunder och boken Styrfart på jobbet.