De senaste uppgifterna om Jonas Sjöstedts krav för att V ska släppa fram en S-ledd mittenregering har Susanna Gideonsson inte hört när Handelsnytt når henne vid lunchtid på måndagen. Hon vill därför inte kommentera Vänsterpartiets inställning, men säger så här om överenskommelsen mellan S, MP, C och L:
– Vi måste få en ny regering. Jag är glad att det går att hålla SD borta från inflytande på regeringens politik. Men jag är inte lycklig över allt i det politiska innehållet.

Vad är svårast att smälta?
– Dels att fack och arbetsgivare ska förhandla om arbetsrätten under hot om lagstiftning. Talet om ökade undantag och minskade kostnader för arbetsgivare vid uppsägning är en ren beställning och alldeles för specifikt. Dels fördelningspolitiken: skattesänkningar för höginkomsttagare, utökat rutavdrag, stopp för vinstbegränsning i välfärden. Mycket går tvärtemot vad vi i Handels vill.

Hur motiverar du inför Handels medlemmar att du ändå stöder uppgörelsen?
– Alternativet – fyra år med en konservativ regering stödd på SD – är mycket värre. Därför är jag nödd och tvungen att välja mittenalternativet.

Hur påverkas Handels relation till Socialdemokraterna om partiet i regeringsställning driver en politik som ligger långt till höger om vad Handels önskar?
– Vi kommer att fortsätta slåss för våra frågor så som stopp för hyvling och allmän visstid. Det återstår att se vad som händer på längre sikt.

Hur ser du på risken att arbetarväljare överger S för SD om partiet inte för en tydligt arbetarvänlig politik?
– Om de går till SD, som ju fullt ut stöder Moderaternas budget, får de ännu mer högerpolitik. SD har ju under denna process tydligt definierat sig som ett konservativt högerparti. Ingen kan luras att tro att de är bättre för låginkomsttagare.

Om S gör en högergir, medan V fortsätter driva politiska krav som är i linje med vad Handels vill – vad finns det då för skäl att hålla fast vid S?
– Det finns säkert de som byter till Vänsterpartiet. Samtidigt, om man vill vara med och påverka ska man inte släppa fram en konservativ regering. Och extraval är inte ett bra alternativ.

Uppgörelsen mellan S, C, L, MP

Innehåller 73 punkter, bland annat:

Sänkt skatt på arbete, särskilt på högre inkomster. Höjda miljöskatter. Värnskatten (förhöjd statlig skatt på höga inkomster) ska avskaffas från 2020.

Turordningsreglerna i las ändras genom fler undantag. Arbetsgivare ska få lägre kostnader vid uppsägningar, men större ansvar för kompetensutveckling och omställning – om inte fack och arbetsgivare själva kommer överens om ökad flexibilitet i las (se nästa faktaruta för detaljer).

Arbetsförmedlingen ”reformeras i grunden”. Fristående aktörer sköter matchningen på arbetsmarknaden, myndigheten står för kontroll.

Arbetslöshetsförsäkringen öppnas för fler och trappas ner i takt med arbetslöshetens längd.

Etableringsjobb för nyanlända införs enligt förslaget från fack och arbetsgivare – men ska gälla även företag utan kollektivavtal.

Rut-avdraget byggs ut. Taket höjs kraftigt och utvidgas till fler tjänster.

Fri hyressättning på nybyggda lägenheter, förhandlingssystemet för befintliga hyresrätter reformeras.

Inga vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.

Införande av familjevecka påbörjas. Föräldrar till barn mellan 4 och 16 år får tre lediga dagar per år att ta ut när barnen inte är i skolan.

Punkt 20 som berör arbetsrätten

”Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.

Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.

Utredningen ska föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdes omställningsförmåga stärks. Utredningen ska också arbeta med förslag som skapar en bättre balans i anställningsskydden för personal med olika anställningsvillkor.

Utredningen ska i dessa frågor och generellt särskilt beakta de små och medelstora företagens behov av flexibilitet och ska, utöver kontakter med arbetsmarknadens parter, ha kontakt med dessa företags organisationer. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag.

(Utredningen tillsätts april 2019. Förändringarna i LAS ska genomföras 2021).”