Medlemmar i facket får mer ob-ersättning

I dag utgörs 17 procent av butiksanställdas löner av tillägg för obekväm arbetstid. Det är sex miljarder kronor och motsvarar 32 semesterdagar per anställd, enligt en ny rapport som skrivits av Handels chefsekonom Stefan Carlén.

Både facket och arbetsgivarna driver i avtalsrörelsen krav på ändring av ob-tilläggen för butiksanställda. Handels vill höja ob-tilläggen på helgaftnar och tidiga morgnar. Svensk Handel vill skapa ett system som ”omvandlar ob-ersättningen till ordinarie lön”.

Yngst får minst

Arbetsgivarna har ofta hävdat att ob-ersättning främst går till skolungdomar och tillfälligt anställda på bekostnad av den ordinarie, trofasta personalen som i större utsträckning är Handels medlemmar. Stefan Carléns granskning ger en annan bild.

Hur fungerar ob-ersättningen?

Frågor om jobbet

– Det stämmer inte. I kronor räknat fick den yngsta åldersgruppen klart mindre ob-ersättning än andra, säger Stefan Carlén.

Under exempelmånaden september 2018 fick butiksanställda mellan 18 och 24 år ut i snitt 2 282 kronor i ob. Anställda mellan 45 och 54 år fick 3 158 kronor. Räknat som andel av lönen får dock ungdomar ut mer ob då en större andel av deras arbete sker på ob-tid, det vill säga kvällar och helger.

Deltidare

De som arbetar korta deltider (under 20 timmar per vecka) får 32 procent av sin lön som ob-ersättning. I kronor räknat betalas dock mest ob till anställda som jobbar mellan 20 och 34 timmar per vecka, trots att deras andel ob-ersättning är 22 procent.

Kvinnor får större andel ob-ersättning än män, men i kronor räknat får män ut mer ob än kvinnor.

Medlemmar får mer

En överraskande uppgift i rapporten är att medlemmar i Handels får ut mer ob-ersättning än anställda som inte är fackanslutna. Skillnaden finns i alla åldersgrupper. För anställda över 55 år är den över 500 kronor per månad. Stefan Carlén kan inte säga säkert vad skillnaden beror på.

– Jag vill så klart gärna tro att det lönar sig att vara med i facket. Facket ser till att löner och ersättningar blir enligt avtal och att schemat blir rätt, säger han.

Värde förloras

Att, som arbetsgivarna vill, skapa ett system som omvandlar ob-ersättning till vanlig lön blir enligt Stefan Carlén inte lätt. Ett exempel i rapporten visar att en rak växling av ob-tid mot högre lön för personalen skulle riskera stora förluster av kollektivavtalets värde för de anställda.

– Kortsiktigt skulle vissa grupper kunna vinna på en växling, men med handelns höga personalomsättning skulle det mesta värdet vara borta efter några år.