För sjunde gången presenterar LO sin jämställdhetsbarometer, en årlig rapport som kompletterar jämställdhetsdebatten med ett klassperspektiv.

I årets rapport ligger tyngdpunkten på hur skilda villkor i arbetslivet – där arbetarkvinnor har de sämsta lönerna och arbetsmiljöerna, män i tjänstemannayrken de bästa – återspeglas i pensionerna.

LO har beställt statistik från Pensionsmyndigheten som visar hur mycket nyblivna pensionärer fick i pension 2018, uppdelat på arbetar- och tjänstemannayrken.

Arbetarkvinnor får lägst pension

Sämst till ligger kvinnor i arbetaryrken med 16 100 kronor i månaden i total pension före skatt.

Därefter följer manliga arbetare med 20 100 kronor i pension före skatt, kvinnliga tjänstemän med 23 100 kronor, och slutligen manliga tjänstemän med 33 200 kronor – drygt dubbelt så mycket som arbetarkvinnorna får.

Skillnaderna i allmän pension är relativt små. Det är i stället tjänstepensionen som skiljer sig åt mellan grupperna. Och i takt med att den allmänna pensionen urholkas blir tjänstepensionen en allt större del av den totala pensionen.

Dålig arbetsmiljö leder till tidig pension

Pensionsklyftorna kopplas till att kvinnor i arbetaryrken har lägre löner än övriga grupper, arbetar mer deltid – och har en arbetsmiljö som i många fall tvingar dem att ta ut pension i förtid.

– Jag har själv sett exempel på att Försäkringskassan föreslår personer med svag hälsa att ta ut pension tidigt. Det är chockerande att myndigheter uppmanar till det, eftersom det är förödande för pensionen, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

– Jag har själv sett exempel på att Försäkringskassan föreslår personer med svag hälsa att ta ut pension tidigt. Det är chockerande att myndigheter uppmanar till det, eftersom det är förödande för pensionen.

Karl-Petter Thorwaldsson, LO ordförande.

En förutsättning för bra pension är att man arbetar heltid hela livet.

Av kvinnorna i arbetaryrken arbetar 46 procent deltid, mot 15 procent av männen i arbetaryrken och 10 procent av männen med tjänstemannajobb.

Genomsnittlig total pension bland nyblivna pensionärer

Skillnaderna är alltså mycket stora. Ändå går utvecklingen åt rätt håll, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

– När vi gjorde den första jämställdhetsbarometern 2014 jobbade 52 procent av LO-kvinnorna deltid, nu är det 46 procent. Och under de sju år som gått har kvinnors löner ökat med 16,2 procent, männens med 12,5 procent.

Hoppas på låglönesatsning

I årets avtalsrörelse hoppas LO ta ytterligare ett litet steg mot utjämning genom en låglönesatsning för dem som tjänar mindre än 26 100 kronor i månaden.

Karl-Petter Thorwaldsson bedömer att det finns ”en god möjlighet” att nå LO:s mål att halvera löneskillnaden mellan arbetarmän och arbetarkvinnor till år 2028.

Men han medger att den utjämning mellan män och kvinnor som skett hittills delvis beror på faktorer utom fackets kontroll, som att sysselsättningen i Sverige har ökat.

Texten har tidigare publicerats i en längre version i tidningen Arbetet.