Så mycket dyrare blir plastpåsarna från 1 maj
Första maj blir plastpåsarna dyrare. På Ica maxi i Ulricehamn har man förberett sig – genom att ta bort dem.
När plastbärkassarna blir dyrare tar Emilia Wargbäcks arbetsplats bort dem.
”Du glömde väl inte kassen?”
Snart kanske en skylt med den texten håller påminnelserna om avstånd och P-skivor sällskap utanför butikerna.
Från och med 1 maj blir plastpåsarna dyrare i Sveriges butiker. Det beror på en punktskatt på plastpåsar som regeringen, C och L infört för att minska nedskräpningen och mikroplasterna i naturen. Detta efter EU:s beslut 2015 om att minska plastpåseanvändningen till 40 påsar per år och person senast 2025.
”Var är plastpåsarna?”
På Ica Maxi i Ulricehamn tror de inte att kunderna kommer fortsätta köpa plastkassar när priset går upp. Där har de förberett sig för det nya plastpåsepriset genom att byta ut fruktplastpåsar till papperspåsar och funderar på att byta ut de vanliga bärkassarna till tjockare flergångsplastkassar.
På frukt och grönt har kunderna redan reagerat, berättar skyddsombudet Emilia Wargbäck som lämnat delidisken för butiksgolvet under coronatrycket.
– ”Var är plastpåsarna?”, frågar de. För de ser inte att vi har pappers. Papperspåsarna har inga ställ som plastpåsarna hade, utan ligger mellan frukterna. Det skulle vara bra om de som gör plastpåseställningarna kan göra nya för de i papper, så de inte behöver ta upp plats bland frukten, säger hon.
Sju kronor för en kasse
Skatten innebär att plastbärkassarna börjar kosta sex-sju kronor styck och de tunna fruktpåsarna 30 öre styck. Detta oavsett om plasten är tillverkad av fossila, återvunna eller förnybara material som sockerrör. Soppåsar, fryspåsar och påsar som är tillverkade för att användas många gånger omfattas inte av skatten.
När jag satt i kassan hände det ju att folk glömde betala för en kasse. Då gick de tillbaka och hämtade en när de skulle packa. Då tog man ju inte betalt för det.
– När jag satt i kassan hände det ju att folk glömde betala för en kasse. Då gick de tillbaka och hämtade en när de skulle packa. Då tog man ju inte betalt för det. Det var ju bara två kronor. Men nu kan man nog inte släppa igenom längre, säger Emilia Wargbäck.
Än så länge har inte butiken gått ut med någon information om de nya priserna. Emilia Wargbäck tror att en del kunder har koll på prisökningen i alla fall, men andra kan nog bli chockade.
– Jag kan tänka mig att en del kunder kan bli arga och skälla på kassapersonalen. Då är det ju bara att informera om den nya skatten och berätta att det är för naturens skull, säger hon.
Dyra kassar = bra för naturen?
Plastpåseskatten är ett andra steg i att minska plastpåsarna i handeln. Sedan 2017 är företag som säljer eller skänker kassar till sina kunder skyldiga att informera om påsarnas miljöpåverkan och hur man kan minska förbrukningen.
Emilia Wargbäck är kluven till om just dyrare påsar är lösningen på problemet med plast i naturen.
– Är det kassar som hamnar i naturen, eller är det all plast? Det kanske går att lösa på ett annat sätt. Till exempel genom att ha fler återvinningsstationer på ställen där många går eller stannar och fikar, säger hon.
Själv tycker hon inte att det är ett problem att plastkassarna blir dyrare, och färre som i hennes butik.
– Jag använder mina papperskassar i bilen. Jämt. Ända tills de går sönder! Jag har nog sex-sju stycken bak i bilen. Då gör det inget om man råkar glömma någon hemma efter man packat ur, säger Emilia Wargbäck.
