Ett beslut om ersättning till riskgrupper kommer att dröja
Många som tillhör en riskgrupp för covid-19 är oroliga för att smittas med coronaviruset på jobbet. Men ekonomisk ersättning för att riskgrupper ska kunna stanna hemma dröjer.
Artikeln publicerades först i Kommunalarbetaren.
Partierna i riksdagen är överens om att det behövs en ersättning för personer som behöver stanna hemma från jobbet för att de är riskgrupper för covid-19. Nu har det gått flera veckor utan att något beslut i frågan har kommit från regeringen.
KA har sökt socialminister Lena Hallengren (S) för en intervju men har i stället fått denna kommentar skriftligt:
– Vi kommer att hitta en lösning, men det visade sig ta längre tid än vi önskar. Jag förstår verkligen den frustration som finns över att det tar tid att lösa frågan om ersättning till personer i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån. Vi inledde det här arbetet i bred politisk enighet, och jag tror frågan visat sig mer komplex än alla vi i de politiska partierna trodde från början. Men jag vill att alla berörda ska veta att regeringen verkligen gör vad vi kan för att hitta en lösning så snabbt det bara går.
”Stora svårigheter för reformen”
Till Dagens Nyheter sade Lena Hallengren förra veckan att det finns stora svårigheter med reformen. Socialstyrelsen har gjort bedömningen att 200 000 personer kan bli aktuella för att få ersättningen. Enligt Lena Hallengren kan det vara betydligt fler och omfattningen är ett av problemen, säger hon.
Det tog lång tid att hitta en njure och jag har haft många år av rehabilitering och jag vill inte ha covid-19 också. Det handlar om överlevnad
Ett annat är att avgöra vilka som tillhör riskgrupper och inte kan jobba hemifrån och att stävja fusk.
KA har tidigare intervjuat undersköterskan Melanie Bäcklin som är njurtransplanterad och tog semester och kompledigt i flera veckor för att inte riskera att bli smittad och allvarligt sjuk. Efter hand blev hon i stället sjukskriven på grund av hosta, huvudvärk och svåra allergisymtom. I läkarintyget till Försäkringskassan skrev hennes läkare även att hon tillhör en riskgrupp på grund av att hon är njurtransplanterad.
”Hur ska jag klara mig?”
Men Melanie Bäcklin känner sig osäker på hur det ska bli när sjukskrivningen gått ut, eftersom det ännu inte finns något beslut om ersättning för riskgrupper.
– Jag har ju räkningar som ska betalas, så hur ska jag klara mig?
– Det tog lång tid att hitta en njure och jag har haft många år av rehabilitering och jag vill inte ha covid-19 också. Det handlar om överlevnad.
Kommunals ordförande Tobias Baudin har tidigare sagt till KA om ersättning till riskgrupper:
– Det finns en stor oro bland många medlemmar. Det behöver absolut komma någon form av ersättning för riskgrupper. Vi kan säkert göra mer för att trycka på, men vi har otroligt många frågor just nu.
”Kan inte stanna hemma av rädsla”
Så vad ska man göra om man tillhör en riskgrupp, eftersom det i nuläget inte finns någon ersättning att få?
Kommunals ombudsman Ann Georgsson svarar via mejl till KA:
– Grunden är att du måste arbeta om du inte har symtom och kan alltså inte stanna hemma av rädsla för att bli smittad.
Men personalens hälsa får inte riskeras, säger hon. Arbetsgivaren ska säkerställa rutiner och personlig skyddsutrustning ska användas vid misstänkt eller konstaterad covid-19.
– Om du har en sjukdom som generellt innebär ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftrörsinfektioner, så bör du prata igenom ordentligt med din arbetsgivare om vilka möjligheter som finns, till exempel till omplacering eller förändrade arbetsuppgifter, ta stöd av skyddsombudet på din arbetsplats eller din sektion. Rådgör även med din behandlande läkare, säger Ann Georgsson.
Den här artikeln är först publicerad i Kommunalarbetaren, som tillsammans med Fastighetsfolket och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
Riskgrupper
Enligt Socialstyrelsen har man en ökad risk att bli allvarligt sjuk eller dö i covid-19 om man har mer än en av följande sjukdomar: hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt, kronisk lungsjukdom (annan än astma) eller kronisk leversjukdom.
Utöver dessa utgörs riskgruppen av personer över 70 år, personer med fetma med BMI över 40, cancer, neuromuskulär sjukdom samt intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning.