Fackklubben vid Coops lager i Västerås sa våren 2018 upp den lokala överenskommelsen om ackordslön. Facket och arbetsgivaren diskuterade en ny lönemodell, men kom inte överens. I mars 2019 införde Coop på nytt ett ackordslönesystem – utan att man var överens med fackklubben.

Detta strider mot kollektivavtalet, hävdade facket och stämde Coop Logistik och Arbetsgivarföreningen KFO i Arbetsdomstolen (AD). AD:s dom som meddelades i dag ger Handels rätt: Arbetsgivaren får enligt kollektivavtalet inte införa eller erbjuda ackord utan att komma överens med facket.

AD dömer arbetsgivaren att betala 200 000 kronor i skadestånd och lika mycket i rättegångskostnader till facket.

Fackets juridiska ombud, Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd är nöjd.

– Vi är glada. Domstolen har enhälligt ställt sig bakom vår tolkning att så här får inte en arbetsgivare göra. Om det skulle hända igen skulle det bedömas som extra allvarligt, säger Annett Olofsson.

KFO:s förhandlingschef Sven Rosqvist är inte lika nöjd.

– Vi beklagar utgången, men nu vet vi vad som gäller. Det är lite ironiskt att behöva betala skadestånd för att ha gett löner som är högre än kollektivavtalet, säger Sven Rosqvist.

Sedan 1 juni gäller ett nytt ackordslönesystem på arbetsplatsen, som fack och arbetsgivare har kommit överens om.

Ackord och lokal överenskommelse

Ackordslön är en prestationsbaserad löneform.

Lönen baseras på hur många enheter den anställde producerar, eller på hur snabbt arbetet har utförts.

Ackordslön är vanligast inom industrin, och i vissa serviceyrken.

I Coops lageravtal står att ”de lokala parterna kan träffa överenskommelse om ackord”.

Detta tolkar facket som att ackord inte får tillämpas utan lokal överenskommelse. 

Arbetsgivaren menade att lokal överenskommelse inte är nödvändig.

Arbetsdomstolen har nu gett facket rätt.

En liknande bestämmelse gäller i Lager- och e-handelsavtalet mellan Handels och Svensk Handel.