Stå ut eller bli arbetslös – kallt när butiker sparar el

Stänga av frysar, sätta upp solceller och köpa nya energisnåla kylar. Arbetsgivare tar till alla möjliga knep för att få bukt med elkostnaderna nu. Det kan man väl förstå, men ingreppen får inte rucka på arbetsmiljön, säger Krister Colde som är arbetsmiljöombudsman på Handels.

– Du ska inte behöva stå ut med någonting. Finns det regler så ska man kräva att de följs. Arbetsgivaren är skyldig att göra en riskbedömning inför en förändring på arbetsplatsen. Arbetsmiljömässigt ska man inte tumma på någonting. För man ska ju hålla i 45 års arbetsliv, säger han.

Kallt på jobbet när chefen sänker värmen

Något som många arbetsgivare nog kommer att göra framöver är att sänka värmen i lokalerna. Om de inte redan gjort det.

– Jag tror att särskilt lagren kan bli hårt ansatta av det här. De har lokaler stora som tio fotbollsplaner. Där kan nog en temperatursänkning på ett par grader göra stor skillnad för elräkningen.

Trots att elen är dyr får det inte bli hur kallt som helst på jobbet. Enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer bör det vara 21 – 25 grader varmt på arbetsplatser med stillasittande arbete, 13 – 19 grader vid stående arbete och 10 – 17 grader vid gående arbete. I livsmedelsbutiker kan 16 – 18 grader vara en lämplig temperatur.

– Kyla är svårt, för det är så individuellt och beror på hur mycket du rör dig på jobbet. Om anställda upplever att det är för kallt på jobbet måste arbetsgivaren göra en riskbedömning av temperaturen, säger Krister Colde.

Hur mörkt får det vara på jobbet?

En del chefer har också börjat släcka lampor i butikerna för att spara el. Det ser Krister Colde stora risker med.

– Om det är mörkt finns en uppenbar snubbelrisk. Är det jättemörkt kan man också råka gå in i saker. Men framför allt kommer det bli fler stölder och snatterier när det blir mörkare i butiken. Den värsta risken är den för rån och våld, som sannolikt också kommer att öka. Vi vet att rån sker tidig morgon och sen kväll när det är mörkt, säger han.

Även för personalens mående behöver det vara ett bra ljus på jobbet. Är belysningen dålig kan den anställda till exempel bli trött i ögonen, få huvudvärk eller ont i axlar och nacke.

Enligt Arbetsmiljöverket ska det finnas en jämn, lagom stark belysning på arbetsplatsen. Ljuset ska inte blända och det ska inte vara för stora kontraster i ljuset på olika ställen i lokalen. Belysningen måste vara tillräckligt stark för att personalen ska kunna se arbetsobjektet skarpt.

– Om våra skyddsombud upplever att arbetsplatsens belysning är för dålig kräver vi att arbetsgivaren tar in en ljusexpert, för vi har inte den expertisen. Det är arbetsgivarens uppgift att ta reda på hur ljust det behöver vara, säger Krister Colde.

Elen går före extrapersonal

Även personalkostnader, särskilt extrapersonal och vikarier, är något som många arbetsgivare drar in på i kampen mot elräkningarna.

Varken lagar eller kollektivavtal säger att personal måste ersättas vid frånvaro, utan det är arbetsgivaren som avgör om det behövs. Däremot är arbetsgivaren skyldig att se till att hens anställda inte mår dåligt av sin arbetsmiljö, både fysisk som psykisk och social.

– Personalen är ofta det som arbetsgivarna drar ner på först. Sedan hoppas de att de som är kvar ska springa dubbelt så fort. Det blir en dålig psykosocial arbetsmiljö som brukar leda till sjukskrivningar och dålig stämning. Då kan Handels regionala skyddsombud kliva in och kräva att arbetsgivarna prioriterar vilka arbetsuppgifter som behöver göras, säger Krister Colde.

Han är rädd att butiks- och lageranställda kommer få möta fler elbesparingar som påverkar arbetsmiljön framöver.

– Jag vet att en del arbetsgivare är väldigt kreativa när något är dyrt. Så länge ett företag går bra brukar vi inte höra så mycket av dem. Men så fort det börjar gå dåligt händer det en massa saker. Ekonomin är väldigt viktig för att behålla jobben. Våra medlemmar tänjer sig väldigt långt för det.

Handels förespråkar att arbetsgivarna ser över och sänker sina öppettider i stället för att försämra belysningen och sänka värmen.

– Det bör vara den första åtgärden om energikostnaderna rasar i väg, säger Krister Colde.