Det var i september 2021 som truckföraren på modeföretaget NA-KD:s lager i Landskrona klämdes till döds i en olycka. Han var anställd av bemanningsföretaget Logent som sköter driften på lagret. Olyckan skedde när mannen, som var i 35-årsåldern, körde in med trucken i en snedställd järnbalk. 

Företaget skyldigt till arbetsmiljöbrott

Dödsfallet har utretts både av Arbetsmiljöverket, polis och åklagare. Nu är den rättsliga prövningen klar och det står klart att arbetsgivaren Logent har gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott. 

Enligt arbetsmiljölagen måste en arbetsgivare vidta alla åtgärder för att de anställda inte ska utsättas för ohälsa eller olyckor på jobbet. Det har inte Logent gjort.   

– Det borde ha funnits ett påkörningsskydd som hindrade trucken från att köra in i ett visst område runt den sneda balken, där han fastnade, säger Jan Olin, åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål som har avgjort ärendet. 

Riskanalysen borde varit bättre

Företaget borde ha gjort en bättre riskanalys och bedömt riskerna vid truckkörning. Om det hade funnits ett påkörningsskydd så hade krocken mellan balk och truck kunnat förhindras.  

– Om de hade gjort en mer långtgående riskbedömning så borde de ha upptäckt och kunnat förebygga olyckan. Det räcker inte att säga ”du får inte köra här”, det måste finnas ett skydd som hindrar. Som anställd har man rätt att göra misstag på jobbet utan att det blir en så tragisk utgång som i det här fallet, säger Jan Olin. 

Olyckan hade kunnat undvikas

I beslutet slår han fast att olyckan ”med hög grad av sannolikhet” hade kunnat undvikas om det hade funnits ett påkörningsskydd.

Därför får Logent ett strafföreläggande och måste betala 3 miljoner kronor i företagsbot. Det är den högsta summa som en åklagare kan utfärda i ett strafföreläggande.

Om det skulle vara aktuellt med ett högre belopp så måste saken prövas i domstol. Att summan blev 3 miljoner det här fallet beror både på att det var en dödsolycka och att Logent är ett stort företag. 

Strafföreläggande

Ett strafföreläggande kan utfärdas av åklagare i stället för att väcka åtal och rättegång, om det finns förutsättningar för det. Det används exempelvis i ärenden där skuldfrågan är utredd, genom erkännande eller övrig utredning.

Källa: Åklagarmyndigheten

Företagsbot

Ett företag kan dömas att betala företagsbot för exempelvis arbetsmiljöbrott som har begåtts i företagets verksamhet. Det är då inte en person som blir dömd för brott, utan företaget som ska betala boten. 

Källa: Arbetsmiljöverket och Åklagarmyndigheten