Varför är det en risk med kortare arbetstid i lagen?
– Arbetstider är en fråga som hanteras av parterna i första hand och inte av politikerna. Vi har inte kortat arbetstiderna generellt sedan 1970-talet men ändå har mycket skett i avtal efter branschernas olika förutsättningar, säger Irene Wennemo till Arbetet.

– En generell arbetstidsförkortning är väldigt dyr och skulle ta stora delar av löneutrymmet så att löneökningarna blir mindre. Det är också få som faktiskt jobbar 40 timmar så det blir godtyckligt vilka som drar nytta av det här. Vi har också haft en jättereform för hemarbetet de senaste åren sedan pandemin. Det har haft ganska stor effekt på hur mycket tid som går åt till arbete och på vår upplevda frihet.

Men det är ju långt ifrån alla som kan jobba hemifrån.
– Nej, det är mest vissa tjänstemannagrupper. Hemarbete förekommer nästan inte alls inom LO-området, så jag kan förstå att frågan om kortare arbetstid kommer nu.

Det är också mest manligt dominerade förbund inom industri och byggbransch som haft råd att avstå löneökningar för kortare arbetstid vid avtalsförhandlingarna. Är det rättvist?
– Det handlar om prioriteringar som olika fack har gjort. Bilden stämmer i stort, men alla i industrin har inte kortare arbetstid, en del har valt större pensionsavsättningar i stället. Det gäller till exempel Stål- och metallavtalet som är ganska stort.

”Tydligt samband inom handeln”

Många i handeln, städ- och restaurangbranschen har svårt att klara sig på låga deltidslöner. Hur ska de få kortare arbetstid i avtal, då facket måste prioritera lönerna?
– Problemet är ofrivilliga deltider och det är inte helt klart hur det skulle påverkas av kortare arbetstid för alla. Just inom handeln är det tydligt hur starkt sambandet är mellan löner och arbetstider. Det ena påverkar direkt det andra och de är parternas frågor. Det skulle vara ett brott med den modell som ändå fungerat väl på arbetsmarknaden om politikerna går in i de här frågorna.

Kan de här förbunden få både kortare arbetstid och tillräckliga löneökningar om de inte får kosta mer än industrimärket? 
– Det är en fråga som parterna måste hantera. Det ska inte hanteras av politikerna.

Kommer arbetstidsförkortning bli en stor fråga i avtalsrörelsen?
– Den kommer i alla fall att vara med. Men jag tror inte att den kommer att stjälpa vår modell. Parterna har varit konstruktiva och hanterat först pandemin och sedan inflationen. De kommer att hantera det här också. 

”Kommer bli svåra frågor i avtalsrörelsen”

Hur ser du på avtalsrörelsen som ligger framför oss?
– Förra avtalsrörelsen var i ett extremt svårt läge, då inflationen var som högst. Ändå landade parterna på en nivå som båda kunde acceptera och det var ingen som på allvar utmanade industrins märke. Nu är inflationen nere på en låg nivå, reallönerna ökar snabbt och räntesänkningar väntas så förutsättningarna är betydligt bättre, men det är klart att det kommer svåra frågor ändå.

Vilka frågor ser du framför dig?
– Ja, arbetstidsfrågan är ju hetare än på länge, och den kommer att fortsätta att diskuteras. Det är en jättesvår fråga framför allt för arbetsgivarna som inte minst inom LO-yrken lider av kompetensbrist. Schemaläggningen måste förändras om arbetstiden kortas och det är också svårt för många.

Du säger att både fack och arbetsgivare accepterat nivån i förra avtalsrörelsen, men många är missnöjda med att många års reallöneökningar suddats ut. Hur tror du det påverkar den kommande avtalsrörelsen?
– Det stämmer att det är så. Men nu ökar reallönerna snabbt igen. Vi har ett helt nytt läge nu.

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Handelsnytt och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.