Var tredje ung inom handeln utsatt för sexuella trakasserier – Alexandra på Gekås: ”Kunder lägger handen på ryggen”

En hand på rumpan. En kommentar om att du är sexig, eller en fråga om du ingår i priset. Många unga i handeln utsätts för sexuella trakasserier.

– Jag har fått kommentarer från kunder som: ”Om jag varit yngre hade jag inte tackat nej” och ”Gud vad snyggt kläderna sitter på din kropp”, säger Irma Jahic, 20, som jobbar på City Gross i Halmstad, där hon också är fackligt förtroendevald. 

Hon säger att det oftast är äldre män som uppför sig illa, och att många har en nedsättande attityd. 

– De kallar en för ”lilla gumman” och ber att få prata med en ansvarig, trots att det är jag som ansvarar för min avdelning. De tror inte att man är kompetent när man är ung och tjej. 

Många av hennes kompisar jobbar inom handeln och de vittnar om samma sak. 

– Vi pratar ofta om hur äldre män beter sig, och alla känner igen sig. Alla har blivit utsatta på nåt sätt. Det spelar ingen roll var vi jobbar. 

”De lägger handen på ryggen”

Även Alexandra Severinsson, 26, på GeKås i Ullared säger att trakasserier är vanligt. 

– Det har absolut hänt att man fått nån kommentar här och där och att de tar på en. När de ska tacka lägger de handen på ryggen och drar hela vägen ner till rumpan om man inte säger stopp och går undan. 

Att sexuella trakasserier är vanligare i handeln än på arbetsmarknaden i stort visar Trakasseribarometern som Handels och flera andra fackförbund låtit ta fram.

Undersökningen visar att var femte handelsanställd utsatts för sexuella trakasserier under de senaste tolv månaderna. Kvinnor drabbas oftare än män och allra mest utsatta är de unga. 

I andra branscher är det oftast kollegor om trakasserar. I handeln är det ofta kunder, och det kan göra det extra svårt att sätta gränser.

– Jag har så himla inpräntat i mig att kunden har alltid rätt, så jag brukar inte säga så mycket när de säger nåt dumt. Jag försöker låtsas som att jag inte hört för att inte ge dem bekräftelse, säger Irma Jahic.

Få berättar om sexuella trakasserier för chefen

Trakasseribarometern visar också att tystnadskulturen kring sexuella trakasserier fortfarande är stark. Varannan utsatt berättar det inte för någon, och bara 17 procent berättar för chefen.

– Man vill inte upplevas som att man är känslig eller att man överdriver. Jag vet att de flesta som är utsatta inte gjort så mycket utan mest skämts, säger Irma Jahic. 

– Man känner sig skyldig på något sätt. Men det är vårt jobb att vara trevliga och det ska inte tolkas som en invit. 

Alexandra Severinsson bekräftar att många tiger om trakasserierna, framför allt unga och nya, som inte vill eller vågar lyfta problem. 

Hon är också skyddsombud och uppmanar alla att berätta om de drabbas. På så sätt blir problemet synligt och man kan jobba för att förbättra.

Om man inte vågar gå till chefen kan man berätta för någon förtroendevald eller fast anställd som man har förtroende för och som kan ta det vidare, säger hon. 

– I själva situationen kan man också ringa på vakterna om man känner att det gått över gränsen. Och om det är en återkommande kund så går det att porta den, men det är ju en större process och kräver att tjejen vill driva det. 

Handels: ”Helt oacceptabelt”

Nedsättande tilltal, ovälkomna sexuella kommentar, och tafsande från kunder och kollegor gör arbetsmiljön otrygg. Handels ordförande Linda Palmetzhofer säger att det är helt oacceptabelt och att arbetsgivarna måste göra mer för att förebygga trakasserier. 

– Det gäller även när det är kunder som är problemet. Arbetsgivaren ska se till att arbetsmiljön för de anställda är trygg oavsett vem, eller vad som är hotet. 

Linda Palmetzhofer efterlyser tydliga rutiner på alla arbetsplatser, att man pratar om sexuella trakasserier och att alla vet hur det ska anmälas om något sker. 

– Vi vet också att många jobbar ensamma. Arbetsgivarna kan förebygga trakasserier genom att se över hur de organsierar arbetet. Det är klart att det är en extra risk och extremt obehagligt om du blir utsatt när du jobbar ensam. 

Det allra viktigaste, enligt Linda Palmetzhofer, är ändå att komma ihåg att det inte är ens eget fel om man utsätts. Och att anmäla trakasserierna så att arbetsgivaren vet vad som sker och kan vidta åtgärder så att det inte sker igen.

”Kunden har inte alltid rätt”

Både Alexandra Severinsson och Irma Jahic tycker också att man borde prata mer på arbetsplatserna om vad som är okej att säga, och göra det tydligt att anställda inte ska behöva tåla vad som helst. 

– För kunden har inte alltid rätt. De har inte rätt att prata till oss hur de vill, säger Irma Jahic.

– Om det känns obehagligt ska man ha rätt att gå därifrån. Man ska inte tvingas le och vara tacksam mot kunden. Det finns faktiskt gränser och dem ska man kunna sätta, oavsett om det är mot en kund eller en kollega. En gräns är en gräns – den ska ingen gå över.