När H&M genomförde sin stora omorganisation 2023 fick Mia sin tjänst hyvlad från heltid till 30 timmar i veckan. 

– Jag har räknat ut att jag förlorade runt 7 000 kronor på hyvlingen, säger Mia som egentligen heter något annat. 

Även om kontraktet nu säger 30 timmar i veckan, jobbar hon nästan alltid mer. De flesta arbetsveckorna är mellan 32 och 36 timmar.  

De extra timmar Mia jobbar kallas mertid och betalningen är den samma som för ordinarie arbetstimmar på kontraktet.  

Räkneexempel: Så stor är skillnaden på mertid och övertid

Lisa och Anna har båda fyllt 20 år. De har ett års branschvana och tjänar båda avtalets lägsta lön, som i deras fall är 155,58 kronor i timmen.  

Om de jobbar en timme extra efter arbetspassets slut en vardagseftermiddag får Lisa 155,58 kronor för det, medan Anna får 233,37 kronor.   

Orsaken är att Lisa har kontrakt på deltid och därför får mertid för den extra timmen, medan Anna jobbar heltid och får 50 procent extra i övertidsersättning.   

Handels: ”Diskriminering”

Om Mia haft heltid och jobbat extra timmar hade hon i stället fått övertidsersättning.

Det innebär mellan 50 och 100 procent extra betalning beroende på när och hur övertiden sker.  

Nu kräver Handels och de andra facken i LO att ersättningen för mertid skall höjas i avtalsförhandlingarna nästa år. 

– Om en som jobbar heltid jobbar över samtidigt som en som jobbar deltid så innebär det att den deltidsanställda diskrimineras då den får lägre ersättning än den heltidsanställde, säger Handels avtalssekreterare Martin Nyberg.  

Eftersom mertiden inte kostar något extra för arbetsgivarna är det vanligt att anställda, precis som Mia, får deltidskontrakt och att de sedan erbjuds extra timmar i princip varje vecka. 

 – Vi ser ju tyvärr att många arbetsgivare väljer att ha en väldigt slimmad bemanning och sedan komplettera med att personalen ställer upp och jobbar mertid vid behov. Våra medlemmar måste jaga extra timmar för att få ekonomin att gå ihop, säger Handels avtalssekreterare Martin Nyberg.  

”Skulle tjäna jättemycket”

Om mertid gav samma ersättning som övertid, skulle deltidare med många extra timmar kunna tjäna flera tusen kronor mer i månaden.   

– Det skulle betyda jättemycket! Jag har tur och klarar mig ändå som det är, men många har ju tjänster som bara är på några få timmar i veckan. De skulle verkligen tjäna jättemycket om ersättningen för extra timmar höjdes, säger Mia. 

Men det är inte bara mer pengar till deltidsanställda facket vill uppnå. I stället hoppas man att kravet ska få arbetsgivarna att ge fler anställda heltid.

Om ersättningen för mertid höjs blir det billigare att ha kontrakt på fler timmar än att betala en massa extra ersättning.  

– Om de höjer tillsvidarekontrakten blir det en win-win-situation. Då blir det inte dyrare för arbetsgivaren och det blir bättre för arbetstagarna som slipper oroa sig för att jaga de här extratimmarna, säger Martin Nyberg.   

– Priset för arbetsgivaren är inte att det kommer att bli dyrare utan att man tvingas planera sin verksamhet. 

Kravet får stöd av EU

Handels har inte bara de andra LO-förbunden i ryggen när facket kräver högre ersättning för deltid, utan också EU:s förbud mot att diskriminera deltidsanställda.  

Två ganska nya EU-domar slår, enligt facken, fast att det varit diskriminering när deltidare får lägre ersättning än heltidsanställda när de jobbar extra.  

Facken anser därför att kollektivavtalen bryter mot EU-rätten som de är skrivna i dag. 

– Vi ser att vi behöver anpassa våra kollektivavtal så att de följer de regler som faktiskt finns i och med de här domarna, säger Martin Nyberg.  

Han tillägger att även arbetsgivarna skulle vinna på att fler anställda klarar sig på sin lön så att erfarna och kompetenta butiksanställda inte söker sig bort till jobb i branscher där heltid redan är norm.  

Mertid och övertid – Vad är skillnaden?

  • När deltidsanställda jobbar fler timmar än de har på kontraktet räknas det som mertid. De tjänar då vanlig timlön.  
  • Heltidsanställda som jobbar extra timmar får övertidsersättning. Det innebär att de tjänar 50, 70 eller 100 procent mer än den vanliga timlönen, beroende på när och hur övertiden ligger.   
  • Även deltidare kan få övertidsersättning, men först om de jobbat mer än 38 timmar och 15 minuter på en vecka.   
  • Heltidsanställda kan beordras, alltså tvingas, att jobba heltid, medan mertidsarbete är frivilligt för deltidsanställda.  

Svensk Handel: ”Ökade kostnader”

Svensk Handel är dock kritiskt till fackets krav. Arbetsgivarna tror inte att fler får heltid om ersättningen för mertid höjs.  

– Det är svårt att se att ökade arbetskraftskostnader skulle leda till fler arbetstillfällen. Risken är i stället att arbetstillfällen skulle försvinna, skriver Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel till Handelsnytt. 

Ola Axelsson tror inte heller att kravet går att genomföra utan kostnader även om arbetsgivarna planerar bättre. När det är många kunder i butiken behövs fler anställda samtidigt och det är lättare med deltidskontrakt.  

– Det flesta förstår nog att det finns behov av mertid inom handeln, liksom inom många andra branscher, och att ökade kostnader för mertid innebär just ökade kostnader. 

Mia säger att det låter precis som det arbetsgivarna brukar säga. 

– Det är konstigt att det gick att lösa förr, då nästan alla eller i alla fall de som ville, jobbade heltid även på H&M, säger hon. 

Hon tror att fler skulle få heltid, eller fler timmar på kontraktet om ersättningen för mertid höjs. 

– Jag tror att det är ett sätt att gå mot fler heltider. Och om de ändå fortsätter att erbjuda mertid, får jag i alla fall mer betalt.  

Inte klart hur stor höjningen blir

Exakt hur mycket dyrare facket vill att det ska bli för arbetsgivarna att använda mertid, är ännu inte bestämt.  

LO-förbunden driver kravet på högre ersättning för mertid gemensamt i den så kallade LO-samordningen.

Det innebär att de stöttar varandra om något förbund skulle behöva strejka eller ta till andra stridsåtgärder för att få igenom kravet.  

Andra gemensamma krav som förbunden enats kring är löneökningar för alla och en extra satsning på låg löner. Hur stora löneökningar och låglönesatsningar som LO-förbunden ska kräva avgörs inom kort.