Rapport: Deltidsanställda har inte råd med mat och hyra – 6 av 10 vill jobba mer

Drygt 70 procent av de anställda inom detaljhandeln jobbar deltid, trots att arbetsmarknaden i stort går åt motsatt håll.

Arbetsgivarna brukar motivera det med att många inom branschen är unga, att de kombinerar sina timmar i butik med studier och därför inte vill jobba mer.

Men nu slår en rapport från Handels hål på den myten.

Rapporten bygger på enkätsvar från 4 121 medlemmar inom detaljhandeln. 6 av 10 deltidsanställda svarar att de vill ha fler timmar på sina kontrakt.

Studier sällan orsak

Det är särskilt de unga, under 30 år, som vill ha fler timmar – här svarar 68 procent så.

Och studier är sällan orsak till att inte vilja binda upp sig med mer jobb.

Bara 8 procent av de som är nöjda med sin deltid nämner studier som orsak.

– Med den här rapporten vill vi lyfta att de som jobbar deltid inom detaljhandeln är människor som vill jobba för att kunna försörja sig. Det handlar om Handels medlemmar, om familjeförsörjare, säger Stefan Carlén, chefsekonom på Handels.

Ständig jakt på timmar

Ofrivillig deltid leder också till stress. 78 procent känner varje månad oro för att inte få ihop tillräckligt med timmar, enligt rapporten.

I svaren vittnar många om att de alltid måste ha koll på mobilen i jakt på extrapass eller att de behöver ha flera olika jobb parallellt.

Annars räcker inte lönen till basala utgifter som mat och hyra. 

– Många sover med mobilen intill sängen. Vi hoppas att arbetsgivarna kan ta de här vittnesmålen på allvar och förändra. Det går att få till bättre planering och schemaläggning. Det skulle också minska trycket och arbetsbelastningen på arbetsplatserna, säger Stefan Carlén.

Ingen buffert

Få med ofrivillig deltid har möjlighet att spara till en buffert inför oförutsedda utgifter.

Enligt tidigare undersökningar från Handels lever 3 av 10 inom detaljhandeln på en lön som ligger under fattigdomsgränsen, även efter att ersättning för ob och extrapass är inräknade.

I enkäten ställs frågan om vad man skulle göra med 2 000 kronor mer i månaden.

”Slippa jaga pengar för att ha råd att köpa mat”, ”Köpa nya kläder till min 14-årige son” och ”Fritidsaktiviteter för barnen”, är några av svaren.