Tusentals lagerarbetare i Enköping saknar skyddsrum

Strax utanför Enköping ligger ett stort lagerområde inbäddat i skog. Här har bland annat Coop sin frysterminal, Martin & Servera ett stort lager och läkemedelsleverantören Oriola levererar mediciner härifrån.

Handels har medlemmar och klubbar på sex av lagren. En gång i månaden träffas klubbarna och pratar om läget på arbetsplatserna.

– Vi kallar oss Vargarna, säger Tobias Karlsson, ordförande i Handelsklubben på Coops fryslager.

Namnet kommer från gatan som går genom lagerområdet, Varggatan.

Den här torsdagsförmiddagen håller Vargarna sitt månadsmöte i fikarummet på Coops frysterminal. Breda ränder i Coopgrönt löper längs väggen, fönstren vetter mot den grå parkeringen utanför.

En ovanlig punkt är med på dagordningen: Skyddsrum. Eller rättare sagt, bristen på dem.

Lagerarbetarna är oroliga

I samband med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina började medlemmar berätta för Tobias Karlsson att de kände sig oroliga.

– De undrade vad som händer om kriget kommer till Sverige. Vad ska vi göra, vart ska vi ta vägen om det händer något?

Lagerområdet är ett troligt mål om det skulle bli krig, enligt Tobias Karlsson. Från Coop och Martin & Serveras terminaler levereras mat till stora delar av Sverige, även sjukhus och fängelser.

Att läkemedelsleverantören Oriola har ett stort lager med medicin här är förstås också känsligt. Även KGK – som bland annat säljer reservdelar till bilar – har ett stort lager på platsen.

– Coops fryslager räknas som en högriskterminal. Slår man ut lagren här så har man slagit ut viktiga leveranser i hela Sverige, säger Tobias Karlsson.

Området ligger nära viktig infrastruktur som E18 och järnvägen mellan Stockholm och Göteborg. Dessutom är Försvarsmaktens ledningsregemente beläget bara ett par kilometer bort.

– Om det blir krig tror jag vi är väldigt utsatta. Vi är rätt säkra på att vi kommer behöva jobba om det blir krig. Vi är flera samhällsviktiga verksamheter här, det är vad vi har fått höra från arbetsgivarna.

Skyddsrum för 17 av 1 000 personer

Närmaste skyddsrum ligger nästan tre kilometer bort. Det har plats för 17 personer.

I lagerområdet jobbar omkring tusen personer. Och det växer: Några hundra meter från Coops fryslager reser sig ett gigantiskt skelett av vitt stål intill vägen, där ett nytt lager byggs. En bit bort åt andra hållet byggs det ytterligare ett. Och på andra sidan motorvägen.

– Man tror att det kommer att skapas 6 000 nya jobb här inom de närmaste åren. Då kommer behovet av skyddsrum öka ännu mer, säger Johnny Svantesson, huvudskyddsombud på Oriola och en av deltagarna på mötet.

Nio fackliga från områdets Handelsklubbar sitter runt ett långt matbord i fikarummet på Coops frysterminal. Flera av dem har precis börjat reflektera över frånvaron av skyddsrum.

Nu gäller det att se över sitt eget hus, konstaterar Tobias Karlsson på mötet.

Mötesdeltagarna bestämmer sig för att ta kontakt med Enköpings kommun.

– Vi behöver ha en diskussion om hur det här fungerar, för det är det ingen av oss som vet. Vi måste ha en dialog om vad vi ska göra, och vad kommunen ska ta för ansvar, säger Tobias Karlsson.

Före Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i början av 2021 saknade människor krismedvetande, menar Johnny Svantesson på Oriola.

– Men nu har alla en personlig plan. Medvetenheten har ökat jättemycket.

Lagerarbetare: Är vi krigsplacerade?

Ändå vet ingen riktigt vad som gäller om det blir höjd beredskap eller krig. Är de anställda på lagren här utanför Enköping krigsplacerade? Vad betyder det i så fall?

– Jag har lyft det med min arbetsgivare, att vi skulle vara krigsplacerade. Arbetsgivaren hade inget svar på om vi är det. Men om vi måste jobba och vara på lagret så är det ett problem att vi inte har någonstans att ta vägen om larmet skulle gå, säger Johnny Svantesson.

Ett par trappor ner från fikarummet, i varumottagningen utanför Coops fryslager, jobbar lagerarbetarna Anton Bergström och Nicklas Sjögren. Det är bara ett par enstaka plusgrader i varumottagningen, men rena bastun jämfört med de 28 minusgrader som råder innanför portarna på själva fryslagret.

Nicklas är säker på att han skulle behöva jobba vid höjd beredskap och krig.

– Och jag skulle göra det. Men att vi inte har några skyddsrum känns ju inte så jävla tryggt.

Han tycker det är bra att facket nu börjar driva frågan om skyddsrum. Men Anton menar att det egentligen inte skulle behövas:

– Jag tycker initiativet borde komma högre uppifrån, från politikerna.

Inga nya skyddsrum sedan år 2002

Det har det också gjort – men lite väl sent, skulle vissa tycka. Byggandet av skyddsrum är statens ansvar, och de senaste åren har flera stora utredningar om Sveriges totalförsvar dragits i gång. I maj 2021 gav den förra regeringen i uppdrag till utredaren Britt Bohlin, tidigare riksdagspolitiker och landshövding, att undersöka hur den svenska befolkningen kan skyddas mot ett väpnat angrepp, genom bland annat skyddsrum.

Då hade det inte byggts några nya skyddsrum på två decennier.

– År 2002 byggde vi det senaste skyddsrummet med statliga medel. Så på 21 år har vi inte byggt några nya skyddsrum. Alla områden byggda efter 2002 saknar skyddsrum, även industriområden, säger Anders Johannesson, chef för enheten för befolkningsskydd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Bristerna är stora, och beror på att Sverige i slutet av nittiotalet beslutade att inte bygga fler skyddsrum, enligt Anders Johannesson.

– Vi trodde på den eviga freden och att vi inte skulle behöva vare sig något civilt försvar eller någon försvarsmakt. Nu står vi här och inser att så var inte fallet. Vi skulle ha behövt en fortgående planering.

Utredning: Behövs många nya skyddsrum

Utredningen om skyddsrum blev klar i november 2022. Utredaren Britt Bohlin skriver att civilbefolkningen förmodligen kommer att drabbas hårdare vid ett väpnat angrepp än vad man tidigare trott, sett till hur hårt civila ukrainare nu drabbas av Rysslands anfallskrig.

Därför behöver Sverige bygga nya skyddsrum. 2 500–5 000 nya skyddsrumsplatser, motsvarande mellan 25–50 nya skyddsrum, ska det byggas per år föreslår Britt Bohlin. Utredningen är ute på remiss till i maj. Sedan ska regeringen fatta beslut utifrån förslagen i utredningen.

– Det är ett långsiktigt arbete. Att bygga in skyddsrum i befintliga fastigheter är svårt och kräver planering. Att bygga skyddsrum i nya byggnader är förstås lättare. Men det kommer att kosta mycket pengar, säger Anders Johannesson.

Lagerområdet borde prioriteras

”Skyddsrumsarbetet bör prioriteras i strategiskt viktiga områden och i områden där det finns bebyggelse i närheten av anläggningar för samhällsviktig verksamhet som bedöms utgöra sannolika mål för väpnade angrepp”, står det i utredningen.

Det borde gälla lagerområden som det utanför Enköping, tror Anders Johannesson.

– Ja, där finns ju både militärstrategisk verksamhet och samhällsviktig verksamhet. De behöver vara aktiva även vid krig, så då är det viktigt att skydda.

Även om staten betalar byggandet av nya skyddsrum, så är det fastighetsägarna som ansvarar för att underhålla de skyddsrum som finns. Just nu är det väldigt många privata fastighetsägare som hör av sig till MSB med frågor om sina skyddsrum, berättar Anders Johannesson. MSB gör viss tillsyn av skyddsrummen, men många anlitar i stället privata firmor med kontrollanter.

– Fastighetsägare tar väldigt många egna initiativ just nu. De vill inte vänta på att MSB kommer och kontrollerar.

Staten ansvarig för skyddsrum

Lagerfacken i området utanför Enköping vill prata med kommunen om hur det fungerar vid höjd beredskap och krig. Kommunerna har ett visst ansvar, men det är svårt för dem att göra något i skyddsrumsfrågan, enligt Anders Johannesson.

– Kommunen har ett geografiskt områdesansvar, den är ansvarig för de människor som bor och vistas i kommunen. Men skyddsrum är framför allt en statlig verksamhet. Det är först när staten betalar som det kan bli någon åtgärd.

Marcus Wennerström är trygghets- och säkerhetschef i Enköpings kommun. Kommunen gör inga analyser av skyddsrum, mer än att man tar hänsyn till dem i den allmänna krisplaneringen, förklarar han.

– Vi bidrar till att skapa en övergripande analys av vilka samhällsviktiga aktörer som finns i kommunen, så att vi kan hjälpa staten vid en allvarlig händelse. Vi har ett ansvar att ha koll på vilka som finns i kommunen, men inte för att planera för deras kontinuitet.

Att en arbetsplats i kommunen är särskilt stor spelar ingen roll för den bedömningen, enligt Marcus Wennerström.

Anställda vill ha svar av regeringen

Före riksdagsvalet i höstas skickade klubbordförande Tobias Karlsson en inbjudan till den dåvarande regeringen. Han ville ha ett möte och få svar på vad som egentligen gäller för de anställda på Coops fryslager i krig.

– Dels ville jag få svar på det här med skyddsrummen, dels på om vi är krigsplacerade. Då hade vi kunnat få ett tydligt svar från dem högst upp. Om jag skulle fråga min arbetsgivare nu så skulle de inte heller veta hur det funkar vid krig. Alla företag har en policy om allting, men för krig har vi ingen policy, säger Tobias Karlsson.

Något svar från regeringen fick han aldrig.

Anders Johannesson på MSB hoppas på förändringar framöver, i lagstiftningen och i hur staten ska satsa på skyddsrum.

– När lagstiftningen väl finns på plats kommer vi att kunna peka med hela armen om vad som ska gälla.

Fotnot: Handelsnytt har utan framgång sökt Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, för en kommentar.