I vårbudgeten föreslår regeringen en jobbgaranti för ungdomar mellan 16 och 24 år som varit inskrivna på arbetsförmedlingen i tre månader. Om man tackar nej till jobbgarantin förlorar man a-kassan. Förslaget föreslås träda i kraft 1 december 2007.
– Ingen kan lämna garantier för ett nytt jobb, garantin är att man får hjälp och stöd från arbetsförmedlingen eller aktörer som arbetsförmedlingen handlar upp, säger arbetsmarknadsdepartementets pressekreterare Mårten Wennberg.
Jobbgarantin, som håller på i 15 månader, beräknas omfatta 30 000 ungdomar och innebär i ett inledande skede mer stöd och rådgivning. Om man ändå inte får jobb kan man till exempel få praktik eller utbildning. Jobbgarantin kräver att man är arbetssökande 30 timmar i veckan, annars uteblir a-kassan. Det kan handla om att skriva ansökningar eller besöka arbetsplatser.
För de 16-24åringar som inte får jobb trappas aktivitetsstödet – den ersättning man får när man deltar i arbetsmarknadspolitiska program och som motsvarar a-kassan – ner snabbare än för de över 25. Detta för att ”öka de ekonomiska incitamenten”, enligt regeringens vårbudget. Stefan Carlén, Handels förbundsekonom, har en annan teori.
– Hela förslaget andas övervakning, kontroll och misstanke. Regeringen har uppfattningen att arbetslöshet bland ungdomar beror på att de är lata och inte vill ha jobb, en gammal klassisk generationsmisstanke. Ganska förlegad. Orsaken till ungdomsarbetslösheten är att det inte finns jobb. Och de blir inte fler för att man piskar. I förlängningen syftar detta till att skapa en låglönemarknad, säger han.