Martin Gade-Nielsen, 26 år, Jack & Jones, medlem i HK, danska Handels:
– Med reklam i tidningar och magasin som ungdomar läser. Facket får uppmärksamhet, och de som läser får reda på att de har någon att vända sig till. I Danmark vet alla vad HK är. Vi danskar är bra på att klaga, och vet att det är dit man ska vända sig då.

Carita Lundqvist, 46 år, Kappahl, medlem i Handels:
– Vi som är fackligt aktiva måste prata med alla nyanställda – jag har hört många som inte blivit tillfrågade om medlemskap. Sen får man som facklig säga ifrån ibland. Säga att du är faktiskt inte med i facket – jag hjälper dig denna gång, men inte nästa.

Beatrice Larsson, 23 år, Guldfynd, ej medlem i Handels:
– Någon som övertygar mig med bra försäkringar och förmåner. Jag tror mycket på statistik, och på att höra folk berätta om bra saker som hänt dem genom facket.

Maria Seger, 26 år, MQ, medlem i Handels:
– Genom att möta anställda. Jag är från Linköping och gick med i Handels då facket besökte butikerna några gånger i månaden. En arbetskamrat var dessutom ansvarig för det fackliga i butiken. På ett ställe var det strul med löner och ob. Man behöver veta att man kan få hjälp, att facket gör jobbet för en.

Nisse Ingelstad, 25 år, butikschef Levi´s store, medlem i Handels:
– Sänka avgiften. Och facket måste upplysa om vad de gör så att man inser att man faktiskt kan förändra sin arbetsplats. De kan ”knacka dörr” i butik. Direkta samtal är bra, broschyrer ger inte så mycket. Sen tycker jag att facket samarbetar för lite med arbetsgivarna, det blir för mycket konflikt.