Fack och arbetsgivare i detaljhandeln tycks i år ha haft ovanligt lätt att enas om löneökningar för varje medarbetare. De flesta lokala förhandlingar var klara redan före sommaren och ytterst få fall har gått till central förhandling.
– Allt fler butiker har lönesystem med tydliga kriterier som facket får vara med och påverka, säger Jens Lindström, ombudsman på Handels avdelning 24 Göteborg.

Han pekar på NK Kosmetik som ett bra exempel på ett väl fungerande lönesystem.
Lönesystemet där bygger på fem kriterier: ansvar i befattning, mångkunnighet/flexibilitet, erfarenhet/utbildning, ekonomiskt ansvar och arbetsresultat. Varje anställd får sätta betyg på sig själv på en skala från 1 till 5 för varje kriterium. Chefen gör samma sak, och sedan diskuterar chef och anställd bedömningarna vid ett lönesamtal.

Förhoppningsvis kommer de överens om ett betyg. Detta översätts till en poängsumma som avgör hur stor del av den lokala lönepotten medarbetaren ska få. Vid samtalet enas chef och medarbetare också om hur den anställda behöver utvecklas för att få en större del av potten nästa år.
– Det kan vara att man behöver gå en kurs i marknadsföring eller be en arbetskamrat att lära en mer om skyltning, säger Marie Björnson, Handels klubbordförande på NK Kosmetik.

I år delades personalen in i tre grupper där de med högst betygspoäng fick 2,36 kronor per timme ur potten. Mellangruppen fick 1,36 medan övriga fick nöja sig med 36 öre. För dem som jobbar heltid skiljer det 332 kronor per månad mellan högsta och lägsta gruppen.
Fördelningen godkändes av facket. Marie Björnson tycker att lönesystemet gör det meningsfullt att anstränga sig för att utvecklas i arbetet.
– Det funkar jättebra. Alla vet vad som krävs för att få högre lön och chefen kan inte bestämma godtyckligt. Även om vissa anställda tycker det är jobbigt att sätta betyg på sig själv.