Kvinnor har lägre löner och kortare arbetstider än män, inom detaljhandeln. Och nu visar lönestatistik att skillnaderna inte bara växer successivt upp till 34 års ålder och därefter består, som tidigare studier visat.
– Vi har för första gången också tittat på nyanställda, och sett att redan vid anställningstillfället, oavsett ålder, sorteras män och kvinnor in i de rådande ojämställda positionerna med olika lön och arbetstid. Tydligen är det så att de skillnader som redan finns sitter i ryggmärgen, men jag tror att värderingen sker omedvetet och oreflekterat, säger Handels förbundsekonom Stefan Carlén som skrivit rapporten.

Rapporten redovisar separata siffror för privat respektive kooperativ detaljhandel, och separata siffror för timlöner och arbetstider för deras samtliga anställda respektive nyanställda 2006. I alla tabeller utom en bekräftas det att bland såväl anställda som nyanställda har män högre timlöner och heltider, medan kvinnor har lägre löner och deltider. Det enda som avviker från mönstret är att bland nyanställda inom kooperationen är medianarbetstiden för män och kvinnor i åldrarna 18-44 år lika. Därefter kommer skillnaderna.
Inom kooperationen fick en nyanställd kvinna, 25-34 år, under 2006 en genomsnittlig timlön på 104,10 kronor, medan en jämnårig nyanställd man fick 109,19. Men när det gällde antal timmar låg både kvinnor och män i den åldern på 20 timmar.
– Jag skulle få göra en studie till för att se vad det beror på. Men det är tragiskt att det blir jämställt för att män får samma usla villkor som kvinnorna. Det är inte det vi vill – tvärtom, säger Stefan Carlén.
En nyanställd kvinna, 25-34 år, i privat detaljhandel fick under 2006 en timlön på 105,84 kronor. En man i samma situation fick 110,85 kronor. Kvinnan fick 31 timmar i veckan, mannen 40.

Skillnaderna i arbetstid tror Stefan Carlén inte beror på den rent olagliga diskrimineringen då män och kvinnor på samma arbetsplats med likvärdiga arbeten får olika lön. Rapporten förklarar skillnaderna med att kvinnor väntas ta ett större ansvar för hem och familj, och att deltid ses som en lösning på det. För inom mansdominerade delbranscher som elektronik- och bygghandeln är heltid vanligare. I den privata detaljhandeln har 68 procent av männen heltid medan 37 procent av kvinnorna har det, uppger rapporten.
Skillnaderna i timlön tror man huvudsakligen beror just på att kvinnor jobbar deltid, och män heltid. Deltidsarbete har lägre status och ger lägre timlön. Handels har inte tittat på om löneskillnaderna också kan bero på att män och kvinnor har olika mycket ansvar på sina arbetsplatser och därmed olika lön.
– Men det är säkert så att män tilldelas större ansvar, till exempel för stängning, och får ansvarstillägg. Det är inte fel att man får högre lön för ansvar, problemet är att man anser att män ska ha ansvaret. En annan förklaring till att det ser ut som det gör är att manligt dominerade områden, som elektronikhandeln, har högre löner än kvinnodominerade, säger Stefan Carlén.

Vad man kan göra på sin arbetsplats är att tillsammans med arbetsgivaren göra lönekartläggningar. Vad Stefan Carlén tycker att Handels på central nivå ska göra är bland annat att fortsätta samordningen med LO-förbunden för att få jämställdhetspotter till de kvinnodominerande avtalsområdena. Via lag eller kollektivavtal vill han få in rätt till heltid.
Från politiskt håll vill Handels att det kommer en individualiserad föräldraförsäkring som innebär att föräldrarna måste ta ut halva föräldraledigheten var, annars fryser dagarna inne.
– Familjepolitiken är avgörande för att nå framåt. I dag stannar kvinnorna hemma längre med barn, och går ner i arbetstid. Det alstrar ojämställda löner, säger Stefan Carlén.

Läs rapporten ”Den reproducerade ojämställdheten”