Hallå där!
Susanne Köpsén aktuell med avhandlingen ”Från revolution till reträtt. Lärande i en fackförenings vardag”.

Kraven är alltför höga på vad de lokala fackliga företrädarna måste kunna för att klara av sitt uppdrag. Om ingenting görs riskerar fackföreningsrörelsen att förtvina, står det i ditt pressutskick. Vad är problemet?
– Förtvina är kanske lite starkt, men kraven är för höga. Det beror dels på att det fackliga arbetet har blivit mer komplext, dels på att ansvaret för att få kunskap helt läggs på de lokala fackliga företrädarna, det vill säga de som sitter i klubbstyrelsen på en arbetsplats. Idag är de förtroendevalda inte bara engagerade i avtalsfrågor utan även i frågor som rör produktionsvillkor. Det gör att de förtroendevalda behöver kunna föra en argumentation i ekonomiska termer, vilket kräver en bredare kunskap än tidigare.

Hur då?
– Några oerfarna klubbstyrelsemedlemmar som jag följde deltog i ett koncernmöte som arbetsgivaren ordnade. Arbetsgivarens ekonomiska experter hade ritat staplar och diagram på overheader. Företrädarna förstod i stort sett ingenting. För de äldre fanns också ett annat problem – språket. Många koncernmöten hålls på engelska eftersom bolag idag är exempelvis amerikanska. Arbetsgivarna har specialister, vilket gör kunskapsrelationen ojämlik.

Vad kan facket göra för att underlätta de förtroendevaldas arbete?
– Nätverk och mötesplatser mellan fackliga förtroendevalda är jätteviktigt. Det ändrar radikalt deras möjligheter att driva fackliga frågor. Det märkte jag tydligt under de tre åren som jag följde en klubbstyrelse – ett bra jobb hängde ihop med kunskap utifrån. När styrelsen slutade med nätverkandet och arbetsgrupperna för medlemmarna och istället fokuserade på förhandlingarna fick de svårt att klara av vardagliga problem och tappade kontakten med medlemmarna.

Läs mer ”Facksnack på nätet”