Handels talar mycket om vikten av en bra basorganisation, att facket inte ska vara vi och dem utan kompisen på arbetsplatsen, ”vi alla”. Men nu visar en färsk medlemundersökning att det är just den lokala närvaron, facket på jobbet, som får mest kritik av medlemmarna. Bakgrunden till undersökningen är att Handels har som ett övergripande mål att ha 80 procent nöjda medlemmar. Detta mål kan anses som uppfyllt eftersom 81 procent säger att de är nöjda eller mycket nöjda med sitt medlemskap som helhet.

Men förbundet ville också veta inom vilka områden det fanns behov av förändring, vilka verksamhetsområden som ska prioriteras. Och undersökningen visar att ett område där mycket behövs göras är det lokala arbetet. Mer än var tredje medlem säger att de är missnöjda, eller till och med mycket missnöjda med hur Handels företräder dem fackligt på arbetsplatsen. Lika många tycker att Handels sköter de lokala förhandlingarna dåligt eller mycket dåligt. Men medlemmarna är inte bara missnöjda med det lokala arbetet, för många är Handels osynligt. Nästan hälften av de tillfrågade medlemmarna säger att de inte känner till om det varit lokala löneförhandlingar på arbetsplatsen. Och var femte känner inte till om det över huvud taget finns något fackligt ombud på arbetsplatsen.
– Att drygt var tredje medlem inte känner sig tillräckligt bra företrädd är en ganska hög siffra. Vi har pekat ut två uppenbara problem som vi måste jobba mer med: att bli synligare och att medlemmarna ska känna sig väl företrädda, säger Handels förbundsordförande Lars-Anders Häggström.
– Vi måste rekrytera ombud på arbetsplatserna. Om man inte har en facklig företrädare på jobbet, utan en avdelningstelefon att ringa upplever man sig inte företrädd.

Samtidigt som medlemmarna inte är nöjda med hur de blir företrädda svarar 70 procent att de inte vill ta på sig ett fackligt uppdrag.
– Man säger ”vi vill givetvis ha en klubb, men jag vill inte sitta i styrelsen”. Men 30 procent vill, och 30 procent av 150 000 medlemmar är en hyfsad skara, säger Lars-Anders Häggström.
I dag finns fackliga företrädare, alltså en klubbstyrelse eller Handels- fack- eller skyddsombud, på 58 procent av de arbetsplatser där Handels har medlemmar.
– Men de räcker inte att vi har dem. De måste kliva fram och bli synliga också. Men facket är hårt tillbakapressat och man vågar inte stå upp. Det som hänt på Ica Maxi är ett tydligt exempel. Kunskaper ger självförtroende, så detta är bland annat en utbildningsfråga, säger Lars-Anders Häggström.

Undersökningen omfattade knappt 2000 personer och genomfördes under hösten 2007.
Jämfört med den förra medlemsundersökningen, som genomfördes 2004, tycker medlemmarna att Handels har blivit bättre inom flera områden. Det handlar bland annat om centrala och lokala löneförhandlingar och om att ge stöd och hjälp vid konflikt med arbetsgivaren. När det gäller centrala löneförhandlingar ger 39 procent betyget fyra eller fem, jämfört med 27 procent vid den förra undersökningen.

Synen på hur lönerna ska bestämmas på arbetsplatsen har också förändrats sedan förra gången. Nu vill fler förhandla själva med stöd från facket. I den förra undersökningen tyckte 54 procent att lönerna på arbetsplatsen ska bestämmas genom att facket förhandlar med arbetsgivaren och 38 procent ville att varje anställd själv skulle förhandla med arbetsgivaren, med stöd från facket. Nu vill 49 procent att facket ska förhandla med arbetsgivaren och 43 procent vill förhandla själva med stöd från facket.

Mer ur undersökningen:
• Tre fjärdedelar av medlemmarna tog själva kontakt med Handels för att bli medlemmar
• Tre fjärdedelar av medlemmarna, eller 76 procent, anser att hemförsäkringen ska ingå i medlemsavgiften även i framtiden.
• Omkring 60 procent är nöjda eller mycket nöjda med sitt jobb i stort
• 15 procent är mycket missnöjda med sina arbetstider
• Det vanligaste lönespannet är 17500–20000 per månad. Fem procent tjänar över 25 000 och nio procent under 10 000 kronor i månaden.