Arbetsmiljön granskad på skyddsrond
Arbetsskador är vanliga inom handeln. Ett av Handels regionala skyddsombud Katarina Norgren tycker att de största problemen är att personalen sitter för länge i kassan, och att många har skadade ryggar och värk i axlar och nacke. Handelsnytt har följt med på skyddsrond till bland annat Överskottsbolaget i Trollhättan.
Med vana vakande ögon sveper blicken över kassan.
– Stolen och fotpallen är höj- och sänkbar, det är en armlängds avstånd till tangenterna, kunderna får ta cigaretterna själva. Det finns sedelbox och larmknapp, men ni har inte cashguard utan pengar i kassan. Bara ni ser till att inte ha för mycket kontanter där, säger Katarina Norgren när hon kontrollerar kassorna på Hemköp Hjortmossen i Trollhättan.
Detta är ett av tre RSO-besök hon ska göra idag. Det innebär att Katarina Norgren som regionalt skyddsombud, RSO, i Handels besöker arbetsplatser för att kontrollera arbetsmiljön. Arbetsmiljö är brett. Det handlar inte bara om ryggont utan också om hur man mår på jobbet. Mobbning, stress, oro för rån.
På Hemköp tar butikschefen Jan-Olof Johansson och Handelsombudet Besim Sejdiu emot. Tillsammans med Katarina Norgren går de en skyddsrond för att kolla att allt står rätt till. De börjar med personalingången. Bra belysning, kikhål, en kamera utanför dörren och en tv-skärm ovanför så att man ska se vem som vill in. Det ser bra ut. In i omklädningsrummen.
– De kan låsa in sina saker. Bra. För några år sedan var det inbrott i ett personalrum. De snodde en anställds plånbok, nycklarna till hennes hus, och gjorde inbrott där.
En sväng till charken där Nina Jensen håller på att ställa in kycklingar i grillen. Hon säger att hon är nöjd med arbetsmiljön. Klart att det är stressigt främst på torsdagar och fredagar och att vissa grejer är tunga. Hon vet mycket väl hur hon ska lyfta, men är inte så rädd om sin kropp, och gör det som känns lättast – böjer ryggen.
– Det är inte så att man får gå en utbildning om det. Och oftast är det genom extrajobb man kommer in, de får ju inte någon kurs.
Efter att ha kollat alla arbetsstationer sätter de sig i personalrummet där smör och bröd har stått framme någon timma. Jan-Olof Johansson och Besim Sejdiu dukar av, sveper bort smulorna, sätter sig ner för att fylla i den checklista Katarina Norgren har med sig. På väggarna sitter bilder från en personalfest och en lapp om en kommande, Svenska Hits på Folkets hus. Katarina Norgren tycker att det är svårt att ta tempen på den psykosociala arbetsmiljön under skyddsronder, men fester lägger hon märke till.
– Om det sitter en massa ”måste” och ”ska” på anslagstavlan ger det signaler, men hittar man på en massa kuliga grejer ihop är det sällan fel på den psykosociala arbetsmiljön.
134 frågor på checklistan gås igenom. De handlar om allt från hur kassaarbetet växlas med andra uppgifter och om man stöder personalen efter rån, till om frysdörren kan öppnas inifrån och om det finns tak över lastbryggan. Jan-Olof Johansson får påbackning om att det är för varmt i butiken på somrarna, att det står fågelmat i vägen för nödutgången och att han inte har medarbetarsamtal.
– Det är en sådan grej som rinner ut i sanden, säger han.
– Skärpning säger Katarina Norgren.
De tre största problemen Katarina Norgren stöter på är att personalen sitter för länge i kassan. Att många har skadade ryggar efter lyft. Och hon träffar många med värk i axlar och nacke efter kassaarbete, lyft och plock.
– Jag vet att de stressar och springer in i väggar, men det är mer med det fysiska. Och matvaruhandeln är tuffare än klädhandeln. Den har mer monotont kassarbete.
På nästa arbetsplats Överskottsbolaget ser Katarina Norgren något hon inte sett förut – höj- och sänkbart kassaband. Allt ser bra ut i kassan tycker hon, och likaså de som sitter där. Men även om alla byter mellan kassa och golv tycker Elin Nylén att det kan kännas i axlarna när man suttit för mycket i kassan. Ulla Karlsson-Josefsson visar hur det höj- och sänkbara kassabandet funkar. Hon uppskattar det eftersom hon är lång. Hon pekar stolt på kvittoläsaren som är vänd mot kunderna. Det gör att de kan ta kvittot själva och kassapersonalen slipper en onödig rörelse.
På skyddsronden går Katarina Norgren med chefen Micke Ekström och skyddsombudet Laila Ljungblad.
– Jag har ju sagt att de inte får ställa kundkorgarna framför brandsläckaren, säger Laila Ljungblad, och flyttar dem.
Till och med på personaltoan finns ett klistermärke som säger vad man ska göra när folk snor. Det är ett problem och Laila Ljungblad saknar speglar i butikstaket, och kameror, för att kontrollera kunderna.
– Vi är tre i personalen på kvällarna, vi hinner inte se.
Inne på lagret hittar Katarina Norgren oinplastade kartonger med hästprodukter högt upp på hyllorna. De måste plastas in, kan trilla ner annars. Hon följer de gula linjerna på golvet som markerar var man får ställa varor för att ha fritt utrymme till nödutgången. I själva utgången står ett handfat och massa kartonger. Det ska bort.
– Det är åtgärdat på fredag senast. Jag måste göra något åt det, det finns inga kryphål, säger Micke Ekström och syftar på att Katarina Norgren har lagen på sin sida när hon ställer kravet.
Han säger att han blivit mer medveten om brandsäkerhet efter discobranden på Hisingen i Göteborg för tio år sedan.
– Det hade aldrig gått så illa om inte nödutgångarna var blockerade.
Seija Lappalainen, Handelsombud på Intersport Överby, hejar glatt på Katarina Norgren när hon kommer dit. De pratar tunga lyft och Seija Lappalainen säger att det säsongsvis är tyngre att jobba. Under vintern med skidor och vinterjackor är det värre än när man ska packa upp bikini och badshorts. Efter skyddsronden med henne och chefen Linus Nyberg tar de plats i fikarummet. Katarina Norgren tipsar om en utbildning på internet, www.sakeributik.se.
– Den tar 20 minuter och handlar till exempel om vad man ska göra vid ett rån – lämna pengarna, inte försvara dem.
– Spännande, säger Seija Lappalainen, skriver ner adressen och börjar berätta om en händelse som satt spår.
Två tjejer hade snott. Seija Lappalainen och Linus Nyberg sprang efter dem. Hon fick tag i en av dem.
– Hon slog mig i ansiktet och knäade mig. Det var tufft direkt efter, så fort larmet pep gick jag undan. Men det värsta var att min dotter såg det. Det gjorde nästan ondare än slaget.
Hon säger att hon fick stöd från arbetskamraterna, och via Brottsofferjouren pratade hon av sig på vårdcentralen. Hon fick erbjudande om psykologhjälp, men alla sådana papper rev hon. Ville inte ha mer med det att göra, ville bara glömma.
Det som till slut hamnar på att-göra listan för chefen blir att skaffa larm i kassan.
– Vi säljer överfallslarm, så det är bara att sätta upp. Jag har inte haft en tanke på det bara, någonstans hamnar man i en slags vardag, säger Linus Nyberg.
I en rapport från LO om de olika förbundens regionala skyddsombuds erfarenheter bedömer bland andra Handels regionala skyddsombud hur arbetsmiljöarbetet ser ut på de platser de kontrollerar. 70 procent svarar att både ledning och anställda är passiva. Också Linus Nyberg och Seija Lappalainen skulle placera sig i facket passiva.
– Jag vet hur jag ska lyfta rätt, men böjer ändå inte på knäna. Men jag är bra på att säga till andra att de ska lyfta si och så. Och när jag tar ner jackor med en pinne. Jag vet att jag bara ska ta två, men jag tar fler, fort ska det gå. Sen får man ont efteråt. Då tänker jag på det, men inte förebyggande. Ren lathet, säger Seija Lappalainen.
Inga av dagens tre arbetsplatser hade sådana brister att Katarina Norgren ska göra återbesök. Hon håller istället kontakt med medlemmar och kanske gör något spontanbesök. Om arbetsgivaren inte gör något åt bristerna i allvarligare fall än dagens skickar Katarina Norgren dit Arbetsmiljöverket. I riktigt allvarliga fall kan hon stoppa arbetet, men det har hon aldrig gjort. Hon funderade på det en gång när det hade brunnit på övervåningen av en butik. Personalen fick jobba med vatten på golvet från släckningen och med elkablar som hängde ner.