– Det är en omöjlighet att papperslösa skulle kunna bli medlemmar i facket. Hur ska vi kunna tillvarata deras intressen utan att röja deras identitet frågar sig Gustaf Holmlund förbundssekreterare på Handels.
Han är en av dem som arbetar med att ta fram riktlinjer för hur LO-förbunden ska arbeta för bättre villkor för papperslösa. Målsättningarna ska presenteras på LO-kongressen i slutet av maj.
Frågan väcktes för fem år sedan då de dåliga arbetsvillkoren för papperslösa städare i Stockholms tunnelbanor avslöjades. Fackföreningsrörelsen vaknade till, SEKO tog upp frågan på LO-kongressen och då, 2002, bestämdes att riktlinjer ska tas fram och det är dessa som ska antas på årets LO-kongress.
Men redan nu arbetar enskilda fack tillsammans med papperslösa. Fastighetsanställdas Förbund och SEKO Stockholm är drivande och Hotell- och Restaurangfacket liksom Handels avdelning i Stockholm hänger på.
– Det är första gången som vi uppmärksammar och försöker lyfta frågan. Det är ett första steg, säger Maria Bosdotter, ordförande för Handels i Stockholm.
Det är Sten-Erik Johansson, ombudsman på Fastighetsanställdas Förbund, som tillsammans med föreningen Papperslösa Stockholm och SEKO, tagit initiativet till nätverket. Hittills har nätverket träffats fyra gånger för att diskutera vad facket kan göra för papperslösa. I april ska ett seminarium om papperslösas situation hållas och nätverket har även diskuterat att öppna en informationskanal där papperslösa kan få reda på vilka regler och avtal som gäller på arbetsmarknaden, men också vilken hjälp de kan få av facket. Men enligt LO och Handels är det uteslutet att papperslösa kan bli medlemmar. Något Sten-Erik Johansson på Fastighets inte riktigt förstår.
– Det är fackets grundprincip att organisera människor, annars kan inte facket kan inte företräda människor på ett trovärdigt sätt om de inte får vara med i förbundet. Och det finns ingenting i våra stadgar som säger att vi inte kan organisera dem, säger han.
Men hans vision om medlemskap tycks svår att genomföra. Sten-Erik Johansson har själv inte någon lösning på hur det skulle kunna gå till. Maria Bosdotter ordförande för Handels Stockholmsavdelning har inte tagit ställning till frågan om medlemskap, utan vill avvakta diskussionen inom förbundet.
Frågan kommer att diskuteras på LO-kongressen, men LOs förste vice ordförande och avtalssekreterare Erland Olauson säger bestämt nej.
– Det finns en övertro på vad facket kan göra. Vi kan inte ha medlemmar som vi inte kan företräda. Vi kan inte driva in svarta löner. Eller stödja system med ojämlika lönevillkor, säger Erland Olauson, avtalssekreterare på LO.
I dagsläget kan facket inte direkt hjälpa de papperslösa menar såväl LO som Handels. Det eftersom deras arbete är brottsligt, de flesta av dem arbetar på arbetsplatser utan kollektivavtal och ett agerande från fackets sida riskerar att leda till att de utvisas.
Däremot är alla överens om att facket ska verka för att asylsökande snabbare ges besked om de får stanna eller inte samt arbeta för att papperslösa avkriminaliseras.
– Om det inte längre är kriminellt att arbeta utan tillstånd kan vi åtminstone se till att de får skäligt betalt under den tiden som de har arbetat här, även om de blir utvisade, säger Erland Olauson.
LO, Handels och Fastighets kräver också hårdare straff för de arbetsgivare som utnyttjar papperslösa.
– Det är enda sättet. Idag kan ju arbetsgivaren till och med anmäla sig själv och i stort sett helt slippa undan. De får betala en straffavgift som är väldigt låg, men de behöver inte betala skadestånd eller utfyllnad av lönen till den arbetstagare de utnyttjat. Men nu verkar arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin vara inne på vår linje, säger Gustaf Holmlund, förbundssekreterare på Handels.
Men även om också Erland Olauson applåderar Sven-Otto Littorins utspel om skärpta straff anser han att lagändringen blir ett slag i luften om inte papperslösa samtidigt avkriminaliseras.
– Hur ska de annars kunna påtala de orättvisor de utsätts för Och om vi ska kunna företräda dem i Arbetsdomstolen kan deras arbete inte var kriminellt, säger han.
Någon amnesti, som SEKO Stockholm vill se, för de papperslösa som idag befinner sig i Sverige tror varken Erland Olauson eller Gustaf Holmlund på. LO och Handels vill att arbetsmarknaden ska vara reglerad – att de som kommer hit ska kunna få ett arbete med samma villkor som de som bor och jobbar i Sverige.
– Annars får vi ett A- och ett B-lag. Det kan vi aldrig gå med på. Vi måste verka för att de som kommer hit får jobb med rättvisa arbetsvillkor. Det går. Jag tror på den svenska modellen, med ordning och reda. Men initiativ som det lokala nätverket är bra. Vi behöver mer kunskap om papperslösa, säger Gustaf Holmlund.

Vad innebär det att vara papperslös?
Papperslös är den person som bor och arbetar i Sverige utan uppehålls- eller arbetstillstånd. Ofta har personen varit asylsökande och fått avslag, men har av olika skäl valt att stanna i Sverige. Då personen befinner sig olagligt i landet blir följderna av en upptäckt böter och utvisning. Antalet papperslösa i Sverige ligger någonstans mellan 30 000 och 50 000 personer. (Källa Rapporten Rättvis ingång till arbete från Fastighets).