Sju forskningsprojekt har tillsammans fått åtta miljoner kronor från Handelns utvecklingsråd för att forska om handeln som arbetsplats. Professor Kerstin Isaksson vid Mälardalens högskola leder ett av projekten. Hon ska välja ut några stora varuhus i Västerås och Stockholm, till exempel Ica Maxi och Bauhaus. Forskarna ska jämföra deras arbetsklimat, relationer mellan anställda och chefer, deltider/heltider och vilken betydelse detta har på servicen och personalomsättningen.
– Är det högre omsättning bland deltider? Varför är det så i så fall, för att man inte träffar chefen och inte känner sig delaktig? Och vilket är viktigast – att det är en tillsvidareanställning eller hur mycket man jobbar? säger Kerstin Isaksson.
En annan forskningsledare är Ann Bergman, fil dr i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet. Hon säger att de varit dåliga på att titta på handeln.
– Vi har missat en stor grupp på arbetsmarknaden, speciellt nu när man pratar om det nya tjänstesamhället och det sysselsätter många. Som arbetsvetare känns det som ett viktigt område, säger hon.
Nu ska hon och kollegan Lars Ivarsson titta på hur handelsanställdas tillgänglighet för arbetet, kunden och familjen ser ut, vilka konsekvenser det får, och de hoppas få en ökad förståelse för hur man kan skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö och livssituation.
– Inom handeln har man höga krav på tillgänglighet på grund av arbetstiderna. Premieras den som tar tider när andra inte kan, och sorterar man bort duktiga medarbetare som inte är lika tillgängliga i tid?
Det mest intressanta tycker hon är när man kopplar detta till familjen.
– Det finns krav på tillgänglighet där också. Vem kan vabba, vem tar telefonsamtalen från dagis? Och handelns arbetstider ställer krav på att någon finns tillgänglig för barnen när dagis stängt. Dessutom har man en kund som ställer krav. Det är inte en maskin man ställer sig vid när man går till jobbet, det krävs mer än ett leende.
De sju forskningsprojekten börjar vid halvårsskiftet 2008 och ska pågå i två år.
Handelns Utvecklingsråd, HUR, består av fackförbunden Handels, Unionen och Akademikerförbunden, och arbetsgivareorganisationerna Svensk Handel och KFO. Genom pengar från parterna får HUR cirka 14-15 miljoner per år till att finansiera svensk handelsforskning.
– Det finns väldigt lite handelsforskning i dag. Har man mer kunskap om de här frågorna skapar det bättre arbetsförhållanden, arbetsmiljö, och höjer statusen. På sikt är detta superbra för handeln, säger Andreas Hedlund, HUR:s kanslichef.