Om du avlider har dina anhöriga rätt till ersättning genom kollektivavtalets avtalsförsäkringar – tjänstegrupplivförsäkringen eller avtalsgrupplivförsäkringen och tjänstepensionen. Men vem som får pengarna beror på vad du jobbar med och vilken försäkring du har. Och det gäller att veta vad som gäller – annars kan din partner förlora mycket pengar. En sambo har nämligen inte alltid rätt till ersättning, vilket en maka, make eller registrerad partner har.
– Det är väldigt många som missar att det i försäkringssammanhang inte alltid räcker att man är ett sammanboende par och har gemensam ekonomi för att betraktas som sambo, säger Eva Adolphson, pensionsexpert på tjänstepensionsföretag Alecta.
Hon får medhåll av Ulf Lerneus, förbundsdirektör på Sveriges begravningsbyråers förbund.
– Vi ser ju verkligheten vid bouppteckningen. Vi ser resultatet av att många inte anmält sin sambo som förmånstagare och att sambon därför inte får några pengar. Detta är mycket vanligt och särskilt gäller det tjänstemän inom den privata sektorn och inom kooperationen, eftersom sambor aldrig får ersättning automatiskt i sina försäkringar, säger han.

Om du själv inte gör ett aktivt val går ersättningen till den som står förtryckt som förmånstagare i avtalsförsäkringen. Vad gäller grupplivförsäkringen måste tjänstemän inom kooperationen alltså alltid själva anmäla om de vill att ersättningen ska gå till deras sambo. För privatanställda arbetare och arbetare inom kooperationen kan sambon få ersättning utan att detta anmäls, hur mycket beror på om det finns barn i familjen eller inte. Om det inte finns gemensamma barn, men den avlidna efterlämnar egna barn delar sambon och barnen på ersättningen. Finns det inga barn får sambon hela ersättningen.

Det är inga struntsummor som din partner kan gå miste om, utan det rör sig om en skattebefriad ersättning på upp till 246 000 kronor. Men enligt Ulf Lerneus är kunskapen om detta bristande hos många.
– Gemene man känner ofta inte till att de har försäkringar överhuvudtaget, än mindre vilka försäkringar de har och hos vem de är tecknade. Då är det ett stort steg att veta att man måste anmäla sin sambo som förmånstagare för att denna ska få rätt till ersättning, säger han.

Ansvaret ligger enligt Ulf Lerneus hos den enskilde, men även hos arbetsgivaren och hos facket.
– Arbetsgivaren ska berätta för den anställde vilka försäkringar han eller hon omfattas av och vad de innebär. Men informationen är många gånger bristfällig, i många fall informeras de anställda inte alls. Även fackförbunden måste trycka på, så att informationen kommer ut. Men i slutändan är det den enskildes ansvar att se över sina försäkringar och vad de innebär. Jag har full förståelse för att gemene man tycker att det är svårt, men det är oerhört viktigt. Om inte för ens egen skull så för de efterlevande, säger Ulf Lerneus.

Även tjänstepensionen kan ge ersättning till efterlevande. Vilken ersättning som ges skiljer sig åt beroende på yrkesområde. Inom kooperationens tjänstepension ges exempelvis ett familjeskydd automatiskt. Privatanställda kan välja till detta skydd, men får då än lägre tjänstepension.

Den som vill ändra förmånstagare ska anmäla detta till det försäkringsbolag som har avtalsförsäkringarna. Men, säger Ulf Lerneus, för att ändra förmånstagare gäller det att du har förmånstagare att ändra från.
– En ogift privatanställd arbetare som inte har barn, registrerad partner eller sambo har ingen att skriva över ersättningen till och då kan ingen utbetalning göras, säger han.