Riksidrottsförbundet söker dialog om klädesindustrin
Mer samarbete mellan fackföreningarna och riksidrottsförbundet. Det utlovades då klädesarbetarnas villkor i sportklädesindustrin diskuterades i Almedalen.
På tisdag förmiddag, den 8 juli, hölls ett internationellt seminarium om arbetsvillkoren i sportklädesindustrin med utgångspunkt i de olympiska spelen i Pekning. Handels ordförande Lars-Anders Häggström medverkade tillsammans med IF Metalls ordförande Stefan Löfven och Neil Kearney som är generalsekretare i textil- och beklädnadsarbetareinternationalen ITGLWF. Med på seminariet var också Jytte Guteland, ordförande för SSU, MUF:s ordförande Niklas Wykman, samt Mattias Claesson, riksidrottsförbundet, och Maria Sandow från Svensk Handel.
Neil Kearney gav en bakgrundsbild av situationen för de som arbetar i sportklädesindustrin där det råder extremt låga löner och långa arbetsdagar samtidigt som de stora företagen går med flera hundra miljoner i vinst. De har råd att höja lönerna, underströk han.
– En t-shirt från Bangladesh kostar två amerikanska cent i lönekostnader att producera. Klädesindustrin skulle kunna dubbla textilarbetarnas löner utan att det skulle ge någon som helst effekt på klädernas priser, som det ibland påstås, men däremot ge en märkbar effekt på arbetarnas levnadsvillkor.
ITGLWF arbetar för att få till stånd globala ramavtal mellan det internationella textilarbetarfacket och de stora företagen. Det är kollektivavtal tecknade av två parter som garanterar ett de internationella arbetsrättsreglerna enligt ILO efterföljs. Än så länge är det bara Inditex som har tecknat ramavtal med ITGWLF, berättade Neil Kearney, som menade att det ändå är en bra början eftersom Inditex är ett av världens största klädesföretag och berör miljoner anställda.
– Flera globala avtal skulle göra det svårare för stora företag från exempelvis Taiwan och Sydkorea att åka runt bland låglöneländerna och erbjuda sig att investera om de slipper följa arbetsrättslagarna, sa Neil Kearney.
Mattias Claesson som är kommunikationsansvarig för riksidrottsförbundet medgav att idrottsrörelsen är dåligt insatt i situationen för de arbetare som syr sportkläderna. Han efterlyste mer samarbete och dialog mellan de svenska fackföreningarna, svenska sportklädesföretag och idrottsrörelsen. Något som välkomnades både av Lars-Anders Häggström och Stefan Löfven.
– Bra förslag, vi måste se mer delat ansvar i den här frågan. Vi vill gärna se ett tydligt samarbete med idrottsrörelsen och företagen, men den politiska sidan behöver också vara med, både nationellt och internationellt, sa Stefan Löfven.
Även Jytte Guteland önskade en tuffare uppmaning riktat mot den politiska arenan.
– Det gäller att ha i åtanke att multinationella företag spelar ut länder mot varandra. Politiken måste se till att det finns ett gynnsamt klimat för fackföreningar på företagen. Fria fackföreningar garanterar att det finns schysta avtal sa hon.
Moderaternas Niklas Wykman var den enda i panelen som utryckte sig skeptiskt och menade att det är de allra fattigaste som kommer att få betala för att fackföreningsrörelsen blir starkare eftersom det bara är de företag som har råd att följa avtal som kommer att göra det. Andra företag kommer att flytta och därmed försvinner jobben, menade han.
Enligt Neil Kearney inser allt fler företag att det inte går att fortsätta producera med låga löner och otrygga anställningsvillkor, utan börjar bli intresserad av att göra något åt situationen.
Maria Sandow, Svensk Handel, som företrädde de stora svenska företagen sa att det finns företag som redan nu arbetar med bra modeller och uppförandekoder i tillverkningsländerna, HM är ett sådant exempel och fler företag kommer att följa efter, menade hon.
– Jag tror att vi bara är i början.
För Handels del gäller det att fortsätta kräva kollektivavtal av svenska klädesföretag.
– Det är lika viktigt att vi har kollektivavtal för de anställda här hemma som att vi kräver att de har det i tillverkningsländerna, sa Lars-Anders Häggström efter seminariet.
Han tycker att det är vikigt att Handels medlemmar engagerar sig i de globala frågorna.
– Om vi stillatigande accepterar att de har taskiga villkor i andra länder så riskerar vi att det slår sönder fackföreningsrörelsen och det kommer på sikt att slå tillbaka på oss själva. Så det finns ett stort egenintresse i att vi engagerar oss internationellt.