– Nu är det verkligen dags att vi lyfter frågan fackligt. Vi vet ju att det finns problem på arbetsplatserna. Det handlar om såväl trakasserier som osynliggörande. Detta är ett lika självklart fackligt arbete som att öka lönerna och arbeta för anställningstrygghet, sa Ulla Lindqvist som är LO:s andre vice ordförande, när hon tillsammans med representanter från Handels, Seko, Kommunal och Hotell- och restaurangfacket presenterade LO-förbundens gemensamma policy under gårdagens Europride på Kulturhuset i Stockholm.

De lyfte fram tre viktiga områden för facken att bedriva antidiskrimineringsarbetet inom: kollektivavtalen, de fackliga utbildningarna och arbetsplatserna. Inga diskriminerande skrivningar ska finnas i kollektivavtalen eller i avtalens försäkringar, ett hbt-perspektiv ska ingå i de fackliga utbildningarna och de förtroendevalda ska arbeta förebyggande på arbetsplatsen. Och i och med policyn finns nu en gemensam överenskommelse mellan LO-förbunden att detta är en viktigt facklig kärnfråga, menade en enig panel.
– Det ligger ett stort ansvar på central förbundsnivå eftersom det är där vi utformar de fackliga utbildningarna. Men sedan måste ju kunskapen ut på avdelningarna, klubbarna och till medlemmarna, sa Ulrika Vedin, utredare på Handels som även arbetar med att ta fram Handels handlingsplan för arbete mot diskriminering i arbetslivet.

I en intervju i Handelsnytt (4/2008) kritiserade Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Katri Linna, facket för att inte alltid våga lyfta fram diskrimineringsfrågan på arbetsplatsen. Rädslan för att göra fel eller att inte ha konfronterat sina egna fördomar togs också upp på seminariet.
– Det ska ju sitta i ryggmärgen på en förtroendevald att till exempel fundera på hur det snackas i fikarummet eller överhuvudtaget på arbetsplatsen. Och om det förekommer sexistiska eller homofobiska skämt säga: stopp, här möter vi alla med respekt. Men det kan vara svårare än det låter, säger Ulrika Vedin till Handelsnytt efter seminariet.
– Om det rör sig om ett enskilt fall, exempelvis en situation mellan två kollegor, och den förtroendevalda känner att han eller hon står endera parten för nära ska den förtroendevalda på arbetsplatsen kunna lämna över ärendet till en annan person. Jag uppfattar det som att vi i Handels är bra på det, att ta hand om ganska svåra situationer på ett professionellt sätt. Det är oerhört viktigt att diskrimineringsärenden tas om hand om snabbt så att det inte drar ut på tiden, säger Ulrika Vedin.

Att många homo-, bisexuella och transpersoner upplever att de inte kan vara öppna med sin könsidentitet eller sin sexuella läggning på sin arbetsplats har flera studier visat. Nyligen frågade fackförbundet Unionen i samarbete med QX:s chatt- och communitysite Qruiser 1 500 personer om ”de hade kommit ut” på jobbet – 35 procent svarade att de inte gjort det. Och de som blivit diskriminerade vände sig i första hand till sin arbetsgivare, inte till facket.
– På ett sätt är det naturligt att gå till chefen, eftersom han eller hon har det yttersta ansvaret och det är deras skyldighet att utreda situationen. Många ser nog också de statliga ombudsmännen som de som är experter på diskriminering. Samtidigt ska vi på fackligt håll ta på oss att vi inte har gjort tillräckligt för att visa att diskrimineringsfrågor är fackliga frågor. Det är en hemläxa som vi i facket har att göra, säger Ulrika Vedin.

Vid årsskiftet bli Katri Linna generaldirektör för den nya ombudsmannamyndigheten (DO), som är en sammanslagning av de befintliga myndigheterna DO, HomO, HO och JämO.