När Svenskt Näringsliv i mars bröt förhandlingarna om ett nytt huvudavtal krossades drömmen om en förnyad samförståndsanda mellan fack och arbetsgivare på central nivå. Inom handeln råder dock ett förtroendefullt klimat alltsedan 2007 års avtal som gav butiksanställda högre löneökningar än andra grupper på arbetsmarknaden. Handels och Svensk Handel för nu öppenhjärtiga samtal om det som brukar vara en het stridsfråga i varje avtalsrörelse: ob-tilläggen i detaljhandeln. Samtalen ska klargöra parternas ståndpunkter inför nästa års avtalsförhandlingar. – Grunden för ett bra avtal är att man förstår motpartens resonemang. Kanske är det möjligt att skapa en win-win-situation som är bra för båda sidor, säger Svensk Handels vd Dag Klackenberg. Lika envist som Handels har vägrat att ändra på ob-systemet har arbetsgivarna avvisat fackets krav om rätt till heltid för butiksanställda. Även den frågan finns med i diskussionerna, berättar Dag Klackenberg. Ledningen för Svensk Handel har flera gånger velat diskutera ett system där de anställda garanteras heltid eller långa deltider mot att de går med på att arbeta på obekväma tider med lägre ersättning än i dag.Handels ordförande Lars-Anders Häggström är avvaktande till arbetsgivarnas trevare. Inför Svensk Handels styrelse har han redogjort för fackets djupt rotade vakthållning kring ob-systemet. Systemet skrevs in i detaljhandelsavtalet i samband med att affärstidslagen avskaffades 1972. Butiker fick då fritt fram att hålla öppet på kvällar och helger, men till priset av höga ob-tillägg. Med argument om möjligheten att förena arbete och familjeliv fortsatte starka medlemsgrupper inom Handels att kämpa mot öppethållande på söndagar och sena kvällar.Någon ny lag blev det aldrig och kravet har i dag knappast stöd i den allmänna opinionen. Men motståndet i medlemskåren finns kvar, och uttrycks numera ofta som ett försvar för de höga ob-tilläggen. Arbetsgivarnas återkommande attacker på systemet har svetsat samman medlemmarna och höjt stridsviljan i avtalsförhandlingarna. Det har blivit en symbolfråga som är mycket svår att backa från. – Medlemstrycket för att bevara ob-systemet är stenhårt. Och våra avtal grundas på vad medlemmarna vill, inte vad andra tycker, inskärper Lars-Anders Häggström. Medlemsopinionen anses så väl kartlagd i olika undersökningar att Handels inte brytt sig om att ställa någon fråga om ob-systemet i detaljhandelns rådslag inför nästa års avtalsrörelse. Lars-Anders Häggström medger dock att ob-systemet har negativa konsekvenser. Ofta är det ung och oerfaren personal som jobbar på de obekväma tider då timlönerna är högst. – Det medför fler deltidsanställningar och rörig arbetsorganisation. Personalomsättningen är hög och de anställda får liten eller ingen kompetensutveckling. Det är svårt att hävda yrkesstatusen för butiksanställda.Samtidigt hävdar han att ob-systemet har en viss återhållande effekt på öppettiderna och att det är rättvist så till vida att de som arbetar på obekväma tider får skälig ersättning för det. Även deltidsproblemet har en positiv sida – den som jobbar fredag till söndag kan få ihop en dräglig lön på få timmar. Frågan är om fackets länge närda önskan om rätt till heltid är så stark att den är värd en sänkning av ob-tilläggen. Hur som helst är det svårt att se hur systemet ska kunna ändras så att alla blir nöjda. Sänkta ob-tillägg och höjd timlön skulle exempelvis drastiskt öka kostnaderna för butiker som i dag inte håller öppet på ob-tid.Något konkret förslag från arbetsgivarna har facket ännu inte sett. Först när ett sådant ligger på bordet kan det värderas och diskuteras. Men några snabba beslut över medlemmarnas huvuden kommer aldrig på fråga, garanterar Handels ordförande. – Jag menar allvar med att vår avtalsrörelse är en demokratisk process.