I den nya gymnasieskolan får de som väljer en yrkesutbildning inte längre allmän behörighet till högskolan, eftersom de kommer att läsa mindre allmänteoretiska ämnen som svenska och engelska. Yrkesutbildningarna ska alltså bli mer yrkesinriktade samtidigt som de teoretiska kraven för att komma in på högskolan höjs.

– Detta stänger inte bara ute unga människor från högskolan utan också från arbetslivet. Eftersom många arbetsgivare ser denna kunskap som allmän kompetens. Dessutom är det som slentrianmässigt kallas högskolekompetens också kunskap som är viktig för att kunna delta i samhällslivet, påverka samhällsutvecklingen, arbetslivet och så vidare, säger Lennart Grönberg, studieombudsman på Handels.

Så resonerar inte regeringen. Däremot ska den som vill kunna läsa in behörighet till högskolan senare i livet via vuxenutbildningen.

– Det ska skrivas in i lagen. Ingen kommun ska kunna neka någon att läsa in gymnasiekompetens oavsett kommunens budget, sa utbildningsministern Jan Björklund under gårdagens presskonferens.

Nytt är också att arbetsmarknadens parter ska få mer att säga till om kring yrkesutbildningarna. De ska i nationella och lokala råd ha inflytande över utbildningens utformning.

– Detta är jättebra och ett nödvändigt steg i att göra yrkesutbildningarna bättre anpassade till arbetslivet och höja statusen för utbildningarna. Arbetsgivarna har inte sett vilket mervärde handelsprogrammet har varit om man till exempel vill jobba inom detaljhandeln. Man har i stort sett kunnat ha vilken utbildning som helst. Detta kan nu ändras när näringslivet och facket får större inflytande över utbildningarna, säger Lennart Grönberg.

Handels och Svensk Handels förslag på att höja statusen på handelsprogrammet genom att skippa den administrativa delen av utbildningen och enbart fokusera på handel fick dock inte gehör hos regeringen. Utbildningen ska fortsätta vara ett program för Handel och administrativ service. Däremot ska det förtydligas vad administrativ service är.

Handels fick inte heller gehör för att komplettera frisörsutbildningen med en praktisk inriktad påbyggnadskurs för att fylla glappet mellan gymnasiet och gesällprovet. Ett tomrum som Handels i dag menar fylls av mer eller mindre seriösa privata utbildningsföretag som berättigar till studiemedel.

Vad det gäller införandet av lärlingsprogram är Handels i grunden negativ.
– Vi har sett många exempel på hur unga människor utnyttjas som billig arbetskraft och att de inte fått tillräckligt med handledning eller tillräckligt bred erfarenhet för att få jobb. Det måste ställas stora krav på arbetsgivare som tar emot lärlingar. Att de ska ha kollektivavtal är självklart, säger Lennart Grönberg.
Läs också: Handels vill ha nytt handelsprogram