Hårda argument om rätt till heltid
En stärkt rätt till heltid skulle göra människor arbetslösa och tvinga övriga att jobba fler kvällar och helger, varnar Svensk Handel i en rapport. Uruselt! tycker Handels ordförande.
En rapport som arbetsgivarorganisationen Svensk Handel presenterade i Almedalen på onsdagen målar upp en rad konsekvenser av att stärka arbetstagares rätt till heltidsanställning genom lag eller avtal.
• Arbetslösheten kommer att öka när deltidare sägs upp.
• Den personal som blir kvar kommer att tvingas jobba fler kvällar och helger.
• Butikerna får svårt att möta tillfälliga försäljningstoppar vid exempelvis löneveckor.
• Det blir svårare för ungdomar och invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden.
• Effekten av en lag kan tvärtemot syftet bli fler osäkra anställningsformer.
Handels ordförande Lars-Anders Häggström, som debatterade deltidsproblemet på arbetsgivarnas seminarium, tycker inte att rapporten är en bra grund för diskussion.
– Den är urusel! Den radar upp självklarheter och ger ingen analys av varför det ser ut som det gör. Med argumentet om ökad arbetslöshet hade vi aldrig kunnat acceptera tekniska rationaliseringar som streckkoder och scanning. Och är det bara handeln som ska ta ansvar för ingångsjobben? sa Lars-Anders Häggström efter seminariet.
En statlig utredning från 2005 föreslog en lag om stärkt rätt till heltid, men den socialdemokratiska regeringen hann inte genomföra den före valförlusten 2006. LO-förbunden väntas komma med krav i heltidsfrågan inför avtalsrörelsen 2010.
Svensk Handels vd Dag Klackenbergs främsta argument mot stärkt rätt till heltid är att den gör handeln osmidigare. Han vill hellre reglera saken i avtal än i lag. Men för att tillmötesgå facket krav vill arbetsgivarna ha något i gengäld.
– Frågan är vad Handelsanställdas förbund är beredda att ge. Om fler ska ha heltid måste vi diskutera hur arbetstiden ska förläggas och hur ob-tid ska ersättas, säger Dag Klackenberg.
Den som vill ha en heltidstjänst måste också vara beredd att jobba mer på kvällar och helger, och helst till lägre ob-ersättning än i dag, menar han. Innan LO och enskilda fackförbund har formulerat sina avtalskrav kan Dag Klackenberg inte bedöma förutsättningarna att komma överens.
Lars-Anders Häggström låter för sin del inte alltför optimistisk.
– Vi ska pröva avtalsvägen igen. Men arbetsgivarna har hittills inte visat någon förhandlingsvilja.