Med webben som biograf
Ladda ned fredagsbion och titta. Betala om du har lust. "Nasty Old People" är den första svenska allemansfilmen som fullt lovligt kan tankas hem via nätet.
– Filmen är för alla. Det ska inte bero på plånboken, tycker debuterande långfilmsregissören Hanna Sköld. Nasty Old People handlar om Mette, 19 år och nynazist. Hon spelas av Hannas syster Febe Nilsson som till vardags sågar virke och kör truck på byggvaruhuset K-Rauta i Svågertorp, Malmö.
Mette har stålhård blick och ett blaffigt hakkors tatuerat på axeln. Samtidigt är hon den enda i hemtjänstgruppen som lyckas få kontakt med de vresiga, halvtokiga och besvärliga åldringarna på vårdtagarschemat.
Rollen är förstås sammansatt och knepig. Men Hanna Sköld visste att lillsyrran kan plocka fram just den där kalla, förintande blicken. Eftersom Febe Nilsson har vickat i äldreomsorgen vet hon också hur en 85-åring ska resas ur sängläge. Dessutom har hon spelat med i systerns kortfilm ”Tid för te”. Så vem skulle passa bättre?
Trots det delvis dystra ämnet är Nasty Old People en rolig film. Mettes hatiska människosyn sätts på svåra prov i mötet med de kantiga, smått bisarra pensionärerna.
– Jag ville göra henne hård och osympatisk. Men de flesta som sett filmen tycker om henne. Det gör faktiskt jag också, medger Hanna Sköld.
Det är inte några gulliga hemtjänstkunder i välkammade grå lockar som porträtteras i Nasty Old People. Den spydiga och sexfixerade Elsie sätter skräck i brevbärare och grannar. Harald terroriserar de utsända från hemtjänsten med våldsutbrott och förstörelselust.
– Lite har vi kanske överdrivit, men det mesta är saker som har hänt, försäkrar Febe Nilsson. Alla i filmgänget jobbade utan lön, så det gällde att pussla in tagningarna när de var lediga från sina vanliga jobb. Febe fick rusa mellan arbetspassen på K-Rauta och inspelningsplatserna runt om i Malmö. Bara ett par gånger behövde hon ta ledigt. Svåraste scenen var den där en av de åldriga kvinnorna dör.
– Den gången fick jag verkligen ladda upp. Det måste ju bli äkta.
Det händer att kunderna på K-Rauta stannar upp och frågar om det inte är hon som är ”Mette”.
Blir det fler filmjobb nu?
– Det är jättejobbigt men samtidigt väldigt kul. Så om det dyker upp en meningsfull roll som passar mig – absolut. Men jag har aldrig drömt om att bli filmstjärna. Egentligen är det musiken jag vill satsa på, säger Febe Nilsson som spelar gitarr och sjunger egna låtar på både svenska och engelska.
Hanna Sköld driver tillsammans med kompisarna Vanja Sandell-Billström och Andrea Kåberg bolaget Tangram Film. Namnet är hämtat från det japanska figurpusslet med sju olikformade brickor. Tjejerna träffades under filmstudierna på Skurups folkhögskola och samarbetet är deras sätt att stötta varandra i en tuff bransch.
– Att ha någon som lyssnar när man gråter är lika viktigt som att vi hjälper varandra med filmerna.
Totalkostnaden på 700 000 kronor gör Nasty Old People till en rejält åtsnörd lågbudgetproduktion. Ändå räckte inte pengarna helt. Så hon satte privatekonomin på spel och tog ett banklån på 100 000.
Premiären ägde rum i höstas på internetsajten The Pirate Bay. Efter 14 dagar hade filmen laddats ned av 30 000 surfare jorden runt och sedan har det bara tickat på. Kända och okända tittare har översatt undertexterna till engelska, finska, franska, grekiska, italienska, polska, portugisiska, ryska, spanska, ungerska och serbiska. Och nya tolkningar droppar in.
Nasty Old People distribueras med Creative Commons-licens. Det innebär att den får spridas hur som helst så länge det inte görs för pengar. Den som vill får till och med stuva om innehållet efter eget tycke och smak.
– Fildelning är ett kreativt sätt att hjälpa andra, tycker Hanna Sköld.
Att sätta in en slant är frivilligt. Hur många gör det?
– Ganska många. Vi har fått allt mellan fem och 1 000 kronor.
Tack vare bidragen kunde hon efter drygt en månad betala tillbaka en tredjedel av banklånet.
Idén till filmens Mette dök upp när hon för några år sedan träffade en till synes trevlig tjej som efteråt visade sig ha nynazistiska sympatier.
Hur hittar man vägen bort från vajande hakkorsfanor och hitlerhälsningar?
– Man måste försöka se människan bakom – hur frånstötande idéerna än är, menar Febe Nilsson. Hennes syster håller med:
– Det är inte människorna utan åsikterna som ska stämplas. Att stänga ute en person gör klyftan bara större. Jag skulle ta med honom eller henne på andra aktiviteter och visa att det finns en annan värld.
För ”Mette” i filmen blir kontakterna med vårdtagarna just ett sådant alternativ.
– Det är inte alltid stora, omvälvande händelser som förändrar en människa. Det kan vara tusen små saker i vardagen, säger Hanna Sköld. Nu är hon mitt inne i nästa filmprojekt – Farmor dansar på borden – som ännu befinner sig på manusstadiet.