Satu Sved går från underlägsen till överlägsen.
– Nej, nej, nej! skriker hon när Karin Kullberg kommer bakifrån och tar tag i hennes långa hårsvall.
Hon greppar Karin Kullbergs arm, håller i den samtidigt som hon snurrar sig mot henne, knäar henne tre gånger. Fast bara i luften. De övar självförsvar för kvinnor.
– Kom ihåg att skrika nej vid varje slag. Nej, nej! Det gör att du får kraft i slaget, och skrämmer den som anfaller, ropar Christian Ortiz, tränaren som lär kvinnorna att försvara sig om ondskan skulle vara framme.

Denna söndagseftermiddag tränar åtta kvinnor som jobbar på lagret Servera i Norrköping på tio övningar. De har vardagskläderna på, så verklighetstroget som möjligt. Tränaren tar på sig hjälm, knyter fast en sköld runt magen, trär på knä- och pungskydd. Han är kvinnornas slagpåse. Och de slår. Och de är arga. Kompisrelationerna får ta ett steg åt sidan ett tag.
– Släpp för helvete! ropar Julia Isaksson till tränaren.
Hon tänder instinktivt till när han tar tag om hennes midja. Hon kör sina armbågar välpreciserat snett bakåt mot hans hjälmskyddade huvud.
– Du glömde pungen, säger tränaren.
– En gång till.

Det kvinnorna lär sig är en blandning mellan den israeliska kampsporten Krav Maga, japansk jujutsu och brottning. Vid fem tillfällen ska de träna på att ta tillbaka initiativet från överfallaren, och rätten över sin kropp. Att ta sig ur en våldtäktsmans grepp, och rikta ett slag eller en spark mot en mans känsligaste delar. Testiklar, knän, ögon, strupe och fötter.
– Våldsbrotten mot kvinnor ökar. Genom att vara förberedda kan vi slå tillbaka och avvärja ett övergrepp. Kursen är ett sätt att bygga upp vår självkänsla och vårt självförtroende.Man ska inte behöva avstå från skogspromenader, joggingrundor eller att gå hem efter att man roat sig.
– Det är som att gå en hjärt- och lungräddningskurs. Man vill vara förberedd när det händer något, säger Satu Sved som är initiativtagaren.

För att hålla kostnaderna nere har de sökt friskvårdsbidrag från arbetsgivaren, och de tränar i ett mötesrum på Servera. Ibland går kvinnorna ihop två och två, ibland spelar tränaren överfallare.
Nästa övning. Kvinnorna biter tränaren i axeln när han kommer nära, sen tar de till knäet.
– Knuffa undan mig och stick. Ni måste vara snabba. Följer han efter, plocka upp en sten, krossa ett skyltfönster, då börjar det larma. Och skrik, säger tränaren.
Kvinnorna fortsätter med strypgrepp på varandra. Tar tag i varandras hår. Ett hårspänne trillar mot golvet. Några strån far runt i rummet och singlar mot golvet dit de snart fått ner varandra.
– Om äckelgubben är korthårig och du inte får grepp, ta tag i hans öga, öra, näsa eller mun, ropar tränaren.

De är få, kvinnorna på Servera. Så Satu Sved startade en tjejgrupp på lagret.
– Vi har kul tillsammans. Sedan första tillfället har vi utvecklats och lärt känna varandra, säger hon.
Självförsvaret är gruppens första aktivitet. De har varit ute och ätit, och ska ha en avslutningsfest för kursen. Självförsvaret fortsätter för dem som inte kunnat vara med denna gång, sen är framtiden öppen. Det beror på vad som föreslås.
– Det är en demokratisk grupp, säger Satu Sved.

De flesta kvinnorna på lagret vill vara med i tjejgruppen, men anledningarna är olika. Ingen av de åtta som tränar i dag upplever några problem med att vara i minoritet på en mansdominerad arbetsplats.
Männen är välkomnande, några utvikningsbilder har kvinnorna aldrig sett hänga på väggarna, och de har ett eget omklädningsrum. Sofia Brolin vill vara med för att lära känna sina kvinnliga arbetskamrater. Hon tycker att kvinnor som inte känner varandra har taggarna utåt. Satu Sved vill, förutom att hitta kamratskap, få en mer könsmixad arbetsplats. Hon vill att fler kvinnor anställs på golvet.
– Man måste börja någonstans, säger Satu Sved. Vi vill ha in fler tjejer på Servera eftersom jargongen i fikarummet förändras till det bättre då. Det blir balans på arbetsplatsen, ett bättre social klimat.

Efter två timmar och de sista självförsvarsövningarna är kvinnorna slut. De har fått ner varandra på golvet, och ligger och skrattar högt åt den plötsliga ilska som gjort dem starkare än de trott.
– Jag känner mig mäktig, säger Satu Sved.

Inom självförsvar används ofta en trestegsmetod. För det första ska man undvika farliga platser. Om man ändå hamnar i en hotande situation ska man försöka ta sig ur den genom att använda sin röst och sitt kroppsspråk, till exempel att sträcka på sig. Som en sista utväg tar man till våld.

Flera studieförbund, kvinnojourer, Friskis & Svettis med flera ordnar kurser i självförsvar.

Petra Östergren är en frontfigur inom självförsvar för kvinnor. Hennes bok ”Slå tillbaka!” visar med ord och bilder hur man kan hantera svåra situationer. En studieplan ingår för dem som vill ordna kurser eller lära sig mer på egen hand.