Syftet med bemanningsdirektivet är dels att se till att inhyrda har ett jämförbart skydd på arbetsmarknaden, dels att de begränsningar som finns för bemanningsföretag ska tas bort. Både fack och arbetsgivare har betonat att direktivet måste genomföras utan att rubba den svenska modellen – att det är fack och arbetsgivare som i avtal bestämmer vad som ska gälla på arbetsmarknaden. En inte helt lätt uppgift för utredaren Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet.

– I de fall kollektivavtal finns som ger de bemanningsanställda ett grundläggande skydd gäller de. Direktivet vänder sig till bemanningsanställda som inte omfattas av kollektivavtal. De ska genom exempelvis lagstiftning kunna få ett jämförbart skydd som andra på arbetsmarknaden vad det gäller sådant som lön och arbetstider, områden som arbetsmarknadens parter i dag bestämmer över. Men det är inte säkert att det blir just en lag, säger Birgitta Nyström.

EU-direktivet handlar också om att se över och ta bort de begränsningar som finns för bemanningsföretag. Birgitta Nyström vill inte uttala sig om ifall Handels och Svensk Handels uppgörelse om reglering av användandet av bemanningsföretag strider mot EU:s bemanningsdirektiv. Men säger att enligt direktivet får det inte finnas hinder i kollektivavtal för bemanningsföretag, om det inte är så att de bemanningsanställda skyddas av detta.

– Men det ligger inte i mitt uppdrag att se över eventuella begränsningar i kollektivavtal. Det är arbetsmarknadens parter som ska göra det, säger Birgitta Nyström.

Vad händer om ett kollektivavtal strider mot EU:s bemanningsdirektiv?

– Om EU-kommissionen anser att en begränsning av inhyrning i ett kollektivavtal strider mot EU-direktivet kan detta komma att prövas i EU-domstolen.

När utstationeringsdirektivet antogs bestämdes ett golv för vilka villkor som ska gälla för utländska arbetare som tillfälligt jobbar i Sverige. Och efter Lavaldomen stod det klart att facken har en begränsad rätt att ta till stridsåtgärder för att få till bättre villkor än golvet, det vill säga få till kollektivavtal.

Kan det bli så att facket inte får strejka för att få till kollektivavtal för inhyrda?

– Laval-domen gäller utländska företag och de flesta som jobbar som inhyrda gör det på svenska bemanningsföretag. Men att EU-direktivet och utstationeringsdirektivet inte ska krocka är en av de svårare frågorna som utredningen ser över, svarar Birgitta Nyström.

Utredningen ska vara klar 29 oktober. Den 5 december 2011 ska EU-direktivet vara genomför i svensk lag.

Fakta

Två vägar till EU-domstolen

Om EU-kommissionen anser att ett kollektivavtal innehåller begränsningar mot inhyrning som strider mot direktivet kan Sverige stämmas för att inte ha infört direktivet. Frågan om avtalet strider mot direktivet eller inte hamnar då i EU-domstolen.

Om det dyker upp EU-rättsliga frågor i en svensk domstol kan den vända sig till EU-domstolen.