”Att ha butikslärling ställer höga krav”

Lärlingsutbildningar på gymnasienivå inom handeln kommer att finnas parallellt med det traditionella handelsprogrammet.  På lärlingsutbildningen ska minst halva studietiden förläggas till en eller flera arbetsplatser, enligt regeringens förslag. Det ställer höga krav på arbetsplatsen, menar Lennart Grönberg som är studieombudsman på Handels.
– Det finns en risk att man blir låst till en viss arbetsgivare om inte lärlingsplatsen kan erbjuda bredd och det blir för specialiserat. Därför krävs verkligen att det finns en handledare och att eleven får göra annat än att utföra okvalificerade rutinuppgifter, säger han.

Från arbetsgivarsidan är reaktionerna i huvudsak positiva.
– Vi ser det här som en möjlighet att kunna vara med och reformera handelsprogrammet som varit lite eftersatt, säger Fredrik Voltaire, ansvarig för utbildningsfrågor på Svensk Handel.
Men också Fredrik Voltaire tycker att det är mycket viktigt att man satsar på att upprätthålla kvalitén både från skolornas håll och från arbetsgivaren.
– På flera lite mindre orter där det kanske bara finns väldigt små arbetsgivare har skolorna låtit eleverna rotera mellan olika arbetsplaster. Det tycker jag är ett bra sätt att se till att det inte blir för smalt, säger han.
Svensk Handel vill också att skolorna ska omfattas av satsningen Lärling i butik. Den går ut på att skolan och arbetsplatsen förbinder sig till att leva upp till branschens kvalitetskrav samtidigt som man får hjälp från Svensk Handel med till exempel utbildning av handledare och undervisningsmaterial.

En viktig anledning till att regeringen satsar på lärlingsutbildningar är enligt utbildningsminister Jan Björklund att man vill få bukt med de många avhoppen från de yrkesinriktade programmen. Enligt ministern är eleverna skoltrötta och chansen att de fullföljer gymnasiet ökar i och med att utbildningen innehåller mer praktik. Det är ett resonemang Lennart Grönberg på Handels är kritisk till.
– Dels är det inte sant. De skoltrötta hoppar av i alla fall.
Lennart Grönberg är också kritisk till att elever som gått handelsprogrammet saknar högskolebehörighet.
– Handelsyrket är i många fall ett genomgångsyrke. Att eleverna saknar högskolebehörighet gör att det blir svårare att komma vidare senare i livet. Många arbetsplatser i handeln kräver också en bredare kompetens. I många fall efterfrågas faktiskt större teoretiska kunskaper. Det är ju inte direkt något de får mer av på lärlingsutbildningen, säger han.

För att kunna införa regeringens förslag om en ny lärlingsutbildning måste skollagen ändras. Beslut i riksdagen måste fattas under våren om detta ska bli av redan till hösten.