Att regeringen håller mer på arbetsgivare än arbetstagare märktes till exempel när reglerna till a-kassan gjordes om, så att de som tjänar minst ska betala mest. Då tappade facket medlemmar i stor skala.

Nu riskerar facket ett nytt hugg i ryggen, när regeringen vill göra det svårare att gå facklig utbildning. Ledighetslagarna ska ses över och förenklas och då passar regeringen på att föreslå drastiska förändringar i en av dem, studieledighetslagen (Lag om rätt till ledighet för utbildning). För att få ledigt för fackliga studier ska man ha jobbat ett halvår, enligt förslaget. Och arbetsgivaren ska ha rätt att skjuta ett halvår på en utbildning som är längre än en vecka. Med dagens regler kan alla anställda gå fackliga kurser och arbetsgivaren kan bara skjuta upp den utbildningen i ett par veckor.

Om regeringens förslag blir verklighet kan inte nyanställda gå på fackliga kurser – vilket i dag kan vara ett bra sätt att snabbt sätta sig in i vilka rättigheter och skyldigheter man har som anställd och vad som gäller med löner och anställningsvillkor.

Den fackliga kritiken mot regeringens förslag är stark. Propositionen skulle ha tagits i riksdagen häromdagen, men har skjutits upp, så än finns tid för regeringen att sansa sig och få till ett vettigt förslag även ur facklig synvinkel.

Men det är inte bara när det gäller facklig utbildning som regeringen är ute och slirar. Landets alla niondeklassare har just valt till gymnasiet och det märks tydligt att den nya gymnasieskolan inte blivit någon succé.  Ansökningarna till yrkeslinjer har sjunkit, alldeles säkert med anledning av att det blir svårare att från de linjerna gå vidare till högskolan om man skulle vilja det i framtiden.

Att när man är bara 15 år behöva ta ställning till vad man ska bli i vuxen ålder är ju helt absurt. I dag måste de flesta tänka sig att jobba med olika saker under livet och den tid är förbi när man hade samma jobb och arbetsplats hela livet. Därför krävs förstås att skolan ger så bred kompetens och så många valmöjligheter som möjligt. Att man kan utbilda sig, vidareutbilda sig, omskola sig och öka på sin kompetens under hela livet.

Den niondeklassare som väljer en yrkesutbildning väljer också i stort sett bort högskola. Men varför ska en 15-åring tvingas välja för hela sin framtid på en gång? Det nya utbildningssystemet verkar främst syfta till att sortera ungdomar till rätt plats i samhället redan från början. Och tron på att människor kan och vill utvecklas, den finns inte riktigt längre.