Skulle fler ungdomar få jobb om lägstalönerna frystes under några år?

Stefan Carlén: Nej. Detaljhandeln ger redan jobb åt många ungdomar. När arbetsgivaravgifterna för ungdomar sänktes så att det blev billigare att anställa ungdomar ökade inte antalet unga, tvärtom. Och det beror inte på finanskrisen, för handeln har gått bra hela tiden.
Stefan Fölster: Ja. En forskningsgenomgång som Konjunkturinstitutet gjort visar att höga lägstalöner hindrar både ungdomar, invandrare och andra att komma in på arbetsmarknaden. Den sänkta arbetsgivaravgiften är ingen bra jämförelse, den gjordes i samband med finanskrisen.

Hur skulle en frysning eller sänkning av lägstalönerna påverka ungdomar?
Stefan Carlén: För ungdomar är lägstalöner extra viktiga, en frysning skulle vara ett fruktansvärt slag som skulle göra det svårare att leva på sin lön.
Stefan Fölster: De skulle gynnas eftersom fler ungdomar skulle få jobb. Jag tror ingen har tänkt sig att ungdomar som redan jobbar får sänkt lön.

Vad skulle det betyda för övriga inom yrket?
Stefan Carlén:  Runt 30 procent av handelns anställda är nya varje år. De börjar sin lönekarriär från en lägre nivå, sen kommer nya in med ännu lägre löner. Inom tre till fem år skulle handelns relativa löneläge ha sjunkit rejält. Arbetsgivarnas vinster skulle öka.
Stefan Fölster: Det skulle ge bättre utrymme för löneutveckling under arbetslivet. Företagen fungerar bättre när arbetsgivarna kan belöna goda insatser. Lägre ingångslöner ger inte automatiskt sänkta snittlöner.

Vad blir konsekvenserna för löneskillnader mellan kvinnor och män?
Stefan Carlén:  Ett hårt slag mot vår strävan att uppnå jämställda löner. Lägstalönerna har störst betydelse på kvinnodominerade områden som handel, restauranger och kommunal omsorg.
Stefan Fölster: Jag ser inga omedelbara konsekvenser. För 10-20 år sedan skulle kanske kvinnor ha missgynnats, men i dag, när kvinnor ofta har bättre utbildning är det snarare män som missgynnas.

Vilka andra effekter skulle sänkta lägstalöner ge?
Stefan Carlén: Sänkta snittlöner på stora avtalsområden leder bort från den svenska modellen i riktning mot en extrem låglönemarknad som i USA, där snittlönerna i exempelvis detaljhandeln är mycket lägre än här. Vi vill ha höga löner så att de lågproduktiva jobben trängs bort och att folk betalar skatt som kan förstärka välfärden. Arbetsgivarna vill uppenbarligen ha ett samhälle där fler packar varor i kassar men färre vårdar gamla i omsorgen. Det vill inte vi.
Stefan Fölster: Det skulle minska den löneglidning som höjda lägstalöner medför. Det är fel att jämföra med USA, där stora grupper arbetar på en allmän låglönemarknad. Sveriges höga lägstalöner sticker ut jämfört med andra länder i Europa. I Tyskland finns lärlingar med lön kring 7000 kronor, men efter några år har de god lön och bra karriärmöjligheter. Arbetsgivarna vill inte ha lågproduktiva jobb, men ungdomars tröskel till arbetsmarknaden måste bli lägre.

Bakgrund

Lägstalöner Handels och övriga LO-fack är överens om att kräva att avtalens lägstalöner ska höjas lika mycket som utgående löner. Arbetsgivarna vill tvärtom frysa eller rent av sänka de lägstalönerna.

Politiker från C, FP och M har också uttalat sig för lägre lägstalöner i syfte att minska arbetslösheten bland ungdomar.

Stefan Carlén har skrivit en rapport som hävdar att sänkta lägstalöner inte skulle ge fler ungdomar jobb i detaljhandeln, utan bara sänka snittlönen för hela branschen.