– Vi har påtalat det här problemet i flera år. Ändå ser vi inga förbättringar. Det är dags att politikerna tar tag i detta och ändrar reglerna, så att vi får en modern lagstiftning, säger Ola Pettersson, ansvarig för försäkringsjuridik på Handels.

Att lagändringen inte fick önskad effekt håller Malin Josephson, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen med om.
– Ändringen har varit ett slag i luften, säger hon.

Lagändringen 2002 gick ut på att större hänsyn skulle tas till individers förmåga att klara belastningar i arbetet.  Men försäkringskassans medicinska rådgivares underlag väger fortfarande tungt.  Och det underlaget vilar på forskning som är bristfällig – den är i stort sett gjord inom mansdominerade yrken och på män.
– Det är huvudorsaken till att arbetsskadeförsäkringen slår så olika, säger Malin Josephson.

För butiksanställda med kronisk smärta innebär detta att de många gånger inte får någon ersättning.
– Det handlar om ren diskriminering, där kvinnors problem inte tas på samma allvar som mäns, säger Ola Pettersson på Handels.

Inspektionen för socialförsäkringens granskning visar också att Försäkringskassan, som beslutar om ersättning för arbetsskador inte gör tillräckligt för att leva upp till lagens intentioner om att ta hänsyn till individers förmåga.  Beslut grundas på yrkestitel och sjukdomsdiagnos, utan ytterligare utredning.
 – Det finns en risk att vi har tagit genvägar. Det har vi börjat rätta till nu, säger Monica Svanholm, verksamhetsansvarig för arbetsskador på Försäkringskassan.

Däremot säger hon att det stora problemet ligger i den bristfälliga forskningen. Något som också är Försäkringskassans slutsats i den granskning de själva gjort om den ojämlika arbetsskadeförsäkringen. Granskningen kom för dryga månaden sedan.

Handels anser att regeringen nu bör avsätta pengar för forskning om arbetsskador i traditionella kvinnoyrken.
– Mer kunskap om kvinnors belastningsskador kan få Försäkringskassan att ändra sina bedömningar. Kvinnor måste få samma rätt till ersättning som män. Det finns ny forskning som visar att arbete i en butikskassa faktiskt är lika skadligt som tungt industriarbete, säger Ola Pettersson.

Fakta:

Granskar rättssäkerheten

Inspektionen för socialförsäkringen granskar bland annat rättssäkerheten inom socialförsäkringsområdet. Granskningen skedde på uppdrag av regeringen.

2009-2010 sökte 8 133 om ersättning för arbetsskador, livränta, 4 143 män och 3 990 kvinnor. Av dessa prövades sammanlagt dryga 5 000 ansökningar, 2 526 från män och 2 258 från kvinnor. Av dessa fick 24 procent av kvinnorna ersättning, jämfört med 40 procent av männen, visar Inspektionen för socialförsäkringens granskning.

Undersökningen bygger på statistik från Försäkringskassan. Att inte alla ärenden prövades beror på att arbetsförmågan inte bedömts som varaktigt nedsatt.

Ersättning för arbetsskada kan den få som skadat sig eller blivit sjuk på grund av arbetet. Vanliga arbetsskador inom Handeln är belastningsskador som besvär i rygg och nacke.

Det finns olika typer av ersättning. Om arbetsskadan gjort att arbetsförmågan är nedsatt kan man få livränta. Den som blir sjuk på grund av en arbetsskada kan få arbetsskadesjukpenning. Man kan också få ersättning för vårdkostnader.

Anställda med kollektivavtal har även trygghetsförsäkringar som i regel täcker arbetsskador. Så är det för Handelsmedlemmar.