Arbetspraktik, nystartsjobb, särskilt anställningsstöd. Möjligheterna för arbetsgivarna att ta emot unga arbetslösa och få betalt för det är många. Och i handeln nappar man. Sedan flera år är handeln den bransch som får mest statligt stöd. För arbetspraktik till exempel betalar arbetsgivaren ingenting.

Arbetspraktiken ska vara ett sätt att få jobb. Men Arbetsförmedlingens egen rapport visar att det ofta inte blir så. Antingen går den praktiserande ut i ny arbetslöshet eller till ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd.  Just arbetspraktik leder ofta till nystartsjobb. Arbetsförmedlingen konstaterar att de rabatterade anställningsformerna sannolikt står i vägen för riktiga lönejobb.

Att någonting behöver göras är uppenbart. I dag ligger arbetslösheten bland unga på nära 27 procent. I handeln har parterna, Handels, Svensk handel och KFO, kommit överens om en form av lärlingssystem – yrkespraktik. Den syftar till att underlätta för unga som gått handelsprogrammet på gymnasiet att få ett jobb inom handel. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att 67 procent av de som gått ut handelsprogrammet varit arbetslösa efter examen. Genom att under ett år erbjuda nyutexade elever ett års praktik med handledning hoppas fack och arbetsgivarorganisationerna att ungdomarna ska få anställning på företaget som de gör sin yrkespraktik på. För att få arbetsgivarna inom handeln att välja denna praktikform före andra har parterna skrivit in yrkespraktiken i kollektivavtalet. Handels är därför kritiskt till att Ica satsar på arbetspraktiken.
– Det kan ju vara behjärtansvärt. Men min mening är att det finns en uppenbar risk för att det tränger undan yrkespraktiken, säger Per Bardh, avtalssekreterare på Handels.
Att det är Siba som satsar på yrkespraktiken och Ica som satsar på arbetspraktik förvånar inte honom.
– Elektronikbranschen är mansdominerad och det finns en mer långsiktig satsning på anställda där. Inom dagligvaruhandeln jobbar flest kvinnor och branschen är inte lika konsekvent vad gäller långsiktighet.

Att handeln ger ungdomar en chans till ett första prova-på-jobb är bra, men det slår också mot dem som jobbar i branschen.
– Det måste finnas ett visst antal ordinarie och tillsvidarepersonal i branschen. Praktikplatser och annat ska inte tränga undan fasta jobb, säger Per Bardh.
Svensk Handel vill redan förändra yrkespraktiken, bland annat vill de höja åldersgränsen som i dag är 21 år.
– Vi vill att yrkespraktiken ska slå igenom, men att målgruppen är snävt satt kan bli ett problem. I dag finns en djungel av stöd för arbetsgivare via arbetsförmedlingen och det är inte lätt att veta vem man tar emot och vad som gäller, säger Helen Rönnholm, utbildningsansvarig på Svensk Handel.

Fakta

Arbetsgivare får bidrag av staten

Arbetspraktik: Arbetsgivaren betalar ingenting. Praktikanten får aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Är du över 25 räcker det med att du saknar jobb.  Max ett halvår.

Särskilt anställningsstöd: Arbetsgivaren betalar 15 procent av arbetarens lön.  Är på 1 år men möjlighet till förlängning.
Nystartsjobb: Arbetsgivaren betalar 37 procent av arbetarens lön.  Är du under 27 år ska du ha varit arbetslös i minst 6 månader, annars 12 månader. Max 10 år.

Yrkesintroduktion: Arbetsgivaren betalar 45 procent av lönen. Riktar sig enbart till ungdomar som inte har någon yrkeserfarenhet. Enligt reglerna ska arbetsplatsens centrala kollektivavtal följas. I handeln innebär det att reglerna för yrkespraktik ska följas. 1 år.

Yrkespraktik: Arbetsgivaren betalar minst 75 procent av en heltidslön.  Riktar sig till de som gått ut handelsprogrammet med godkänt och är under 21 år. Pågår i 1 år.

Fakta

Handeln har flest praktikanter

I fem år har handeln varit branschen med flest arbetspraktikanter, följt av hotell- och restaurang och offentlig förvaltning.
Handels toppar även listan när det gäller nystartsjobb och anställningsstöd, med undantag för 2013 och 2014. Då kommer handeln på andra plats och hotell- och restaurang på första när det gäller anställningsstöd. 
Källa: Arbetsförmedlingen