Fem Netto-butiker börjar med DNA-sprej för att skrämma rånarna. Butikerna ligger i råndrabbade områden, företrädelsevis i storstadsregionerna.
– Funkar det som vi förväntar oss, blir det i fler. Syftet är att minska risken för våra anställda, jag är djupt bekymrad över att rånen blir värre och värre, säger Bent Holm, vd för Netto Sverige. 
Kedjan har installerat DNA-sprej på bredare front i sitt hemland Danmark och enligt företaget har rånförsöken upphört i dessa butiker.

Handels tycker att DNA-sprej är bra, men att det inte räcker. Facket kommer fortsätta kräva att rånade butiker skaffar slutna kontantsystem som gör att personalen inte kommer åt kontanterna i kassan.
– DNA-sprej är ett komplement till slutet kontantsystem. Med det systemet kan ingen jäkel komma åt kontanterna, och det är det rånarna är ute efter i första hand, säger Krister Colde, Handels arbetsmiljöombudsman.
– Problemet är att Netto är dåliga på att skylta med att de har slutna kassor. Det skulle ha en motverkande effekt.

Bland andra Netto i Arlöv och Västerås har installerat slutna kassor efter krav från Handels och Arbetsmiljöverket. Men Netto menar att det finns så mycket mer än kontanter som en rånare vill åt. Värdefulla varor som kött, tobak och lotter.
– Vi måste tänka nytt. Slutet kontantsystem är bra, men löser inte alla problem. Ibland blir rånet faktiskt mer våldsamt när man inte kommer åt kontanterna. Vi gör det här för att det kanske kommer lösa problemen på ett bättre sätt, säger Bent Holm.

Fakta DNA-sprej

När rånaren flyr genom entrén träffas hen av en sprejdusch. Rånaren blir märkt med en DNA-kod unik för den butiken.

Sprejsystemet aktiveras när överfallslarmet går igång.

Vätskan består av vatten och syntetiskt DNA från växtriket. Den är osynlig för ögat, men sitter kvar på hud och kläder i några månader. När polisen riktar uv-lampor mot vätskan lyser den blått.