”Halloumi.” ”Feta.” ”Mozzarella.” ”Wästgöta kloster”.

Att packa upp ost på Hemköp är kanske inte i första hand en lektion i svenska. Men Ryan Nyanja älskar möjligheten att jobba i butik samtidigt som han lär sig språket och möter människor i sitt nya hemland.

– Jag har lärt mig att lägga saker på rätt ställe och fronta så att det blir snyggt. Roligast är att prata med kunder. De frågar och jag visar om jag kan. Annars frågar jag en kollega, säger han.

När vi hälsar på är det Ryans tredje vecka som lärling på Hemköp Skanstull i Stockholm. Butiksarbete är en ny erfarenhet för 24-åringen som växt upp i Uganda där han tvättade bilar och packade kex innan han kom till Sverige 2014. Efter ett par år i Växjö lockades han till huvudstaden av en vän som sa att det var lättare att få jobb där. Han fick strötimmar som städare och drömde om att bli busschaufför när arbetsförmedlingen tipsade honom om lärlingsprogrammet ”Nyanländ i Axfood”. Han skickade ansökan och fick komma på intervju hos butikschefen Linda Gunnarsson.

– Det var trevligt att prata med Linda. Och när jag fick jobbet blev jag jätteglad! Det är så roligt att ha något att göra, säger Ryan.

Lärlingsplatsen är en anställning på heltid i ett år. 75 procent av tiden består av praktiskt butiksarbete, 25 procent är teoretisk utbildning som till stor del är webb-baserad. Ryan har en egen laptop där han läser teori och gör övningar. Utbildningsmaterialet är dels det som Handelsrådet tagit fram för yrkespraktik, dels Axfoods egna introduktionsutbildningar. Materialet har anpassats för deltagare som är nybörjare i svenska. Ryan tycker att språket i vårt land är både lätt och svårt.

– Många ord liknar engelska, men uttalet är besvärligt, säger Ryan som föredrar att prata engelska med Handelsnytt, men annars alltid tragglar på med svenskan så gott han kan.

Utbildning i svenska för invandrare kommer att ingå i hans lärlingsprogram och kan delvis göras på arbetstid.

Färskvaruchefen Emma Bergström är hans handledare i butiken.

– Jag frågar Emma jättemycket, säger Ryan.

– Det är spännande och roligt att hjälpa till, säger Emma.

De första månaderna jobbar Ryan samma tider som Emma, dagtid på vardagar. Så småningom ska han få prova på både tidiga och sena pass i butiken som har de osedvanligt utsträckta öppettiderna 06.00 – 23.46.

Handledaren visar sin lärling tillrätta i butiken, berättar vad varorna heter på svenska och assisterar med utbildningen på datorn. Just i dag krånglar inloggningen, så nästa avsnitt om säkerhet i butik får vänta. Hittills har Ryan snappat upp en del av reglerna vid kassaarbete.

– Jag har lärt mig att man alltid måste fråga efter leg när unga vill köpa öl och cigarretter.

Han ser fram emot att jobba i kassan, men först ska han lära sig mer om färskvaror och övriga avdelningar i butiken. Hantering och handel med mat är mycket annorlunda här i Norden, jämfört med hans uppväxt vid ekvatorn i Afrika.

– Här är nästan all mat förpackad och mycket förvaras i kyl och frys. I Uganda tar man det mesta direkt från odlingen. Jag har börjat gilla svensk mat, särskilt lax. Men jag vill gärna bli bättre på att laga.

Att ständigt vilja lära nytt är en bra egenskap hos en lärling. Sådan är Ryan, enligt butikschefen Linda Gunnarsson.

– Du tar egna initiativ och löser problem. Du vill att vi visar i stället för att göra saker åt dig. Och du har lätt för att komma in i gruppen, berömmer hon.

– Tjena kompis! tjoar Farag Eltargi, som jobbar på kolonialavdelningen och svischar förbi Ryan vid ostdisken.

Farag hjälper Ryan med stort och smått samtidigt som de skojar med varandra. Alicia Rossi som jobbar i delin strax intill kommer också fram och morsar.

– Det är bra att den som är ny hänger med den mest sociala på arbetsplatsen. Då går det lätt att komma in i gemenskapen, säger Alicia som är skyddsombud och värnar om den psykosociala arbetsmiljön.

Att umgås med människor är bästa sättet att lära sig språk och komma in i samhället, anser Ryan som tycker svenskar i allmänhet är blygare än folk i Uganda. Han skulle gärna vilja spela fotboll, som han gjorde i Växjö, eller gå på Friends Arena och titta på AIK, men tycker inte att han har råd. Lärlingslönen på 75 procent av grundlönen är mer än han tjänat tidigare, men det är inte bara sig själv han ska försörja.

– Jag försöker hjälpa mina tio syskon och några andra i Uganda. Det är 14 barn som behöver pengar till skolavgifter och böcker.

Trots bördan ser Ryan Nyanja ljust på framtiden. Under ett år som lärling ska han sträva vidare mot målet att få ett yrkesdiplom, och förhoppningsvis fortsatt anställning.

– Jag är så glad att jag har ett jobb!

Fakta

Integration i dagligvaruhandeln

Ica
Deltar i ”100-klubben” för företag som lovat att under tre år ta emot minst 100 nyanlända för utbildning, praktik eller subventionerad anställning. Bland enskilda butikers initiativ finns Ica Maxi i Södertälje, som tagit emot flera hundra praktikanter och Ica Trossen i Trosa som anordnar matlagningskurser för nyanlända.

Coop
Flera olika initiativ har tagits av enskilda butiker. Coop samarbetar bland annat med arbetsförmedlingen och Folkuniversitetet i att erbjuda studiebesök, språkträning och arbetspraktik för nyanlända.

Lästips!

Boken ”Samira i kassan” av Linda Åkerström (Vilja förlag) är en berättelse på lätt svenska om Samira som fått jobb i matbutik och är nervös för att prata med kunder och sitta i kassan. Passar för nyanlända nybörjare.

Nyanländ i Axfood

Pilotprojekt för tio lärlingar

Lärlingsprogrammet vänder sig till personer över 20 år som fått uppehållstillstånd i Sverige och är inskrivna på arbetsförmedlingen.

Syftet är enligt Axfood dels att ge nyanlända chans att komma in på arbetsmarknaden, dels att rekrytera personal som vill satsa långsiktigt på yrket.

Första steget är ett pilotprojekt för tio butikslärlingar på Hemköp och Willys i Stockholm som började i januari. Planen är att nästa år bygga ut det till många fler av kedjornas 400 butiker i hela Sverige.

Formerna är samma som vid yrkespraktik (YA-jobb) för personer som gått ut gymnasiet. Praktiken sker på heltid i tolv månader. Lönen är 75 procent av minimilönen.

Lärlingen har en handledare. Teoretisk utbildning bland annat kundmöte, marknadsföring och säljteknik sker genom en webb-baserad kurs som delvis anpassats till lätt svenska. Utbildning i svenska för invandrare kan ingå i praktiken.

Butiker som deltar får statligt bidrag i form av handledarstöd och sänkt arbetsgivaravgift.

Axfood och Handels har tecknat ett särskilt kollektivavtal om lärlingsprogrammet. Det lokala facket deltar i planering och uppföljning av utbildningen.