En skärmaskin i ett restaurangkök. En ung, nyanställd kock som inte har fått tillräcklig introduktion.

Kombinationen kan sluta illa, i värsta fall med att ett finger saknas efter arbetspasset.

– Man chansar och vet inte riktigt hur utrustningen ska användas, säger Roger Reinesund, inspektör på Arbetsmiljöverket och ansvarig för projektet Unga i arbetslivet till Arbetet.

Han och hans kollegor har hittills under året inspekterat 1 300 arbetsplatser där många unga arbetar.

Främst har de inspekterat hotell och restauranger, men även callcenters och företag i skönhetsbranschen har besökts.

Något som ofta saknas är just introduktioner och ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Vi vill förebygga hälsan just för unga arbetstagare. Det är på första jobbet de får sin introduktion i arbetslivet. Det är bra om de får en bra start, säger Roger Reinesund.

Mer utsatta än äldre

Unga är på många sätt mer utsatta i arbetslivet än äldre. Det visar den nya enkätundersökningen ”Arbetsmiljön 2017” som görs av Arbetsmiljöverket tillsammans med SCB och kommer ut vartannat år.

Där framgår bland annat att bara 42 procent av de mellan 16 och 29 år upplever att det pågår ett systematiskt arbetsmiljöarbete på deras arbetsplats.

För alla arbetstagare är siffran 59 procent. Lika stor skillnad är det i tillgången på företagshälsovård.

Arbetsmiljöinspektören Lena Lindskog, som också arbetat med inspektioner av arbetsplatser där unga är vanligare, tror att skillnaderna delvis går att förklara med att unga arbetar i branscher där riskerna är större.

– Vi vet ju att det finns branschvisa problem. Det är därför vi försöker att hitta de här branscherna där vi vet att man inte alltid jobbar systematiskt med förebyggande arbete i arbetsmiljön.

– Detaljhandeln har gjort en resa och har bättrat sig, nu hittar vi mest risker i hotell- och restaurangbranschen. Där är det också en väldig omsättning på personal, säger hon.

Mindre kontroll över planering

Undersökningen visar också att unga mer sällan ser jobbet som meningsfullt jämfört med äldre och oftare upplever sig diskriminerade.

De känner också att de har mindre kontroll över arbetets planering och arbetar oftare när de är sjuka för att inte verka lata.

För unga kvinnor är sexuella trakasserier betydligt vanligare. 30 procent av dem uppger sig ha blivit sexuellt trakasserad av chefen, en arbetskamrat eller någon utomstående på jobbet det senaste året.

Det kan jämföras med 14 procent av alla kvinnor eller 2 procent av alla män.

Enligt Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, kan många av problemen i de ungas arbetsmiljö kopplas till tidsbegränsade anställningar.

De är nämligen mycket vanligare bland unga än äldre.

Om de tidsbegränsade anställningarna blir fler också högre upp i åldrarna, finns risken att arbetsmiljöproblemen följer med, menar han.

– För killar har det oftast varit så att de har en fast anställning när de är 30. För kvinnor har det dragit ut längre på tiden. I dag är det ganska många också över 30 som är kvar i de tidsbegränsade anställningarna. Det är inte en jättedramatisk förändring men i ett 20-årsperspektiv har det glidit upp i åldrarna, konstaterar Gunnar Aronsson.

Vuxit över åren

Skillnaderna mellan hur unga och äldre betraktar sitt arbete verkar också ha vuxit över åren.

I dag känner exempelvis 30 procent av de unga olust över att gå till jobbet varje vecka, 10 procentenheter fler än alla arbetstagare.

I motsvarande undersökning från 1997 var siffran dels lägre, dels var det knappt någon skillnad mellan yngre och äldre.

Gunnar Aronsson menar att förändringen är intressant.

– Frågan om olust är en bra fråga som vi har använt ofta. Den är kopplad till ohälsa och utmattning. Skillnaden skulle kunna handla om att ungdomar ofta känner att de är inne på fel jobb och egentligen vill något annat. Anspråken på vad jobbet ska erbjuda har stigit över tid.

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet, som tillsammans med Handelsnytt och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.

Enkät: Många unga känner olust över att gå till jobbet. Vad tror du att det beror på?

Ebba Gustavsson och Emmy Wallgren Båda 19 år, jobbar på ett klättercenter respektive butiksanställd från Stockholm

– Det är många som känner sig utnyttjade. Jag har precis varit ute och rest och träffade vänner som jobbar som reseledare. De jobbar mer än de behöver bara för att visa att de är duktiga. Jag jobbar på ett klättercenter och det är ett av mina intressen, så det är inget jag känner, säger Ebba Gustavsson.

– Jag älskar att gå till mitt jobb. Jag har också valt det jag gillar. Men jag är ny i branschen och känner inte alltid att jag kan sätta press på min arbetsgivare. Jag jobbade tidigare på ett café och där kände jag mig så utnyttjad att jag valde att sluta, säger Emmy Wallgren.

Många unga jobbar trots att de är sjuka. Har ni gjort det?

– Ja hela tiden, säger Emmy Wallgren.

– Man vill ju visa framfötterna. Det känns som man kan bli utbytt när man är ny på jobbet, säger Ebba Gustavsson.

Ludwig Jernberg 20 år, butiksanställd och student från Borås

– Det är en oerhört lat generation det här. Vi ungdomar vill så mycket men vill inte göra så mycket för att hamna där. Det har blivit lite av en klagokultur tror jag. Jag reagerar ibland på att jag själv klagar. Men jag har ett jobb jag tycker om.

Känner du att du har kontroll över din egen arbetssituation?

– Lite grann. Vi håller på att starta upp en butik i Göteborg och jag pluggar i Borås så jag får vara med och bestämma en del där.

Marika Larsson 54, butiksanställd från Stockholm

– Dels kan det bero på cheferna, sedan kan det vara en stress över att man inte presterar när man väl har fått ett jobb. Man ser att ungdomar tycker att de måste ligga på topp eller briljera på olika sätt.

Om du jämför när du själv var under 30?

– Jag har jobbat sedan jag var 16 och är inte så rädd att förlora jobbet som jag var när jag var ung. Men jobbar man inom handeln har man inte så mycket att säga till om. Jag förstår att man kan känna en stress.