Bidragsanställningar, där en del av lönekostnaden betalas av någon annan än arbetsgivaren, har mer än fördubblats de senaste tio åren. I handeln fanns förra året närmare 13 000 anställda med anställningsbidrag. Tillsammans med restaurangnäringen och städbranschen har handeln flest bidragsjobbare i svensk ekonomi. Sociologen Olle Frödin har undersökt vilka konsekvenser bidragsanställningarna fått i handeln.

Etnisk segmentering

Syftet med subventionerade jobb är att människor som står långt från arbetsmarknaden ska få hjälp att ta sig in. I växande utsträckning handlar det om människor som är utrikes födda. För tio år sedan var 74 procent av dem som fick anställningsbidrag födda i Sverige, i dag har andelen sjunkit till 37 procent. Olle Frödins undersökning visar att utrikes födda ofta får bidragsanställningar (framför allt instegs- och nystartsjobb) i mindre företag utan kollektivavtal, så som servicebutiker. Företagen drivs ofta av personer som själva är utrikes födda. Stora etablerade handelsföretag med kollektivavtal anställer utrikes födda i mindre utsträckning. Här används oftare olika former av bidragsanställningar för personer med funktionsnedsättning, som vanligen är födda i Sverige. Olle Frödin varnar för vad han kallar etnisk segmentering på arbetsmarknaden.

– Grupper med olika bakgrund hamnar i olika delbranscher i och med att anställningsbidragen används på olika sätt, sa han då han presenterade sin forskning vid ett seminarium i Stockholm på fredagen.

Bara 39 procent har kollektivavtal

Forskarna har studerat alla bidragsanställningar inom handeln i Helsingborgs kommun under ett år. Endast 39 procent av de anställda omfattades av kollektivavtal. Bland de som har instegsjobb och nystartsjobb är siffran ännu lägre. Nyanlända instegsjobbare berättade för forskarna att arbetsvillkoren kan vara tuffa.

– De jobbade sex dagar i veckan, betydligt mer än heltid, säger Olle Frödin.

Handels chefsekonom Stefan Carlén (till höger) vill skärpa kraven för nystartsjobb. Svensk Handels chefsekonom Johan Davidsson (till vänster) försvarar nystartsjobben.

Handels chefsekonom Stefan Carlén säger sig vara chockerad av den låga andelen kollektivavtal. Han är kritisk till hur bidragsanställningar används.

– Arbetsförmedlingen ska garantera att anställda får kollektivavtalsliknande villkor, men vi ser mycket fusk och till och med ren brottslighet i företag som saknar kollektivavtal, sa Stefan Carlén vid seminariet.

Behövs större resurser

Han anser att Arbetsförmedlingen bör få mer resurser för att kontrollera att villkoren efterlevs – och att de bör samråda med facket vid nystartsjobb, vilket inte sker i dag.

– Vi vill att den som anställs ska ha en utvecklingsplan, bra handledning och dokumentation av vad man lärt sig. Inget av det fungerar i dag, och det är särskilt dåligt i de mindre företagen, sa Stefan Carlén.

Han ställer sitt hopp till de så kallade etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa som fack och arbetsgivare har förhandlat fram tillsammans med regeringen, men som ännu inte blivit verklighet.

”Nystartsjobb är bra stöd”

Handelns arbetsgivare delar inte fackets kritik mot hur de nuvarande formerna av anställningsbidrag används.

– Nystartsjobb är ett bra stöd. Att utrikes födda får jobb i företag som drivs av andra utrikes födda är inte ett problem. Det stora problemet är om de inte får jobb alls, sa Svensk Handels chefsekonom Johan Davidsson vid seminariet.

Han tror att krav på goda kunskaper i svenska är en faktor bakom att etablerade handelsföretag inte erbjuder fler bidragsanställningar för utrikes födda.