Att vara chef är bland det svåraste jag varit. Förutom att vara människa då. Som chef ska du behandla alla lika. Samtidigt ska du behandla alla olika. Skulle jag behandla alla lika skulle alla bli uttråkade. Alla går igång på olika saker, behöver olika stöd och struktur.
Något som återkommer i Handelsnytt är anställda som mår dåligt av sina chefer. Chefer som behandlar sina anställda så de far illa. Senast i raden hittar vi chefer som säger åt sina anställda att göra armhävningar om de inte når upp till säljmål. En annan som kränker, fryser ut, trycker ner och säger upp på sms. Det är så förbannat ledsamt att se hur en dålig chef kan vara mer negativt för en arbetsplats än vad en bra chef är positivt för en organisation.
Det är så förbannat ledsamt att se hur en dålig chef kan vara mer negativt för en arbetsplats än vad en bra chef är positivt för en organisation.
Vad tycker jag själv är en dålig chef? Någon som saknar självinsikt och är för stolt för att lyssna på andras idéer. Någon som gör mig tyst och osäker. En chef som spelar tuff och dominant, för att hen sett att chefer ”ska” vara sådana. Att jag ej uppskattar en chef som bestraffar en med armhävningar eller får sina anställda att känna sig som skit känns överflödigt att nämna.
Vad jag tycker är en bra chef? Någon som får mig att testa mina vingar. Flyga. Får mig att våga misslyckas och stöttar upp när det sker. Någon som tar mig på allvar. Inte någon som hjälper mig för mycket, men som hjälper mig att tro på att jag kan själv, och ger mig förutsättningarna och resurserna. Någon som jag kan gråta inför när tron brister. Men som inte daltar. Som är tydlig, men inte sårande. Hen bör också ha organisations-skills och koll på lag och avtal.
Jag vill poängtera att jag själv inte är en så bra chef som den jag själv vill ha. På tal om självinsikt.
En bra kur mot dåliga chefer är fackligt engagemang. Att engagera sig fackligt när chefen hatar facket kan förstås vara motigt. Att sätta hårt mot den som har makten att sätta ens lön och rent allmänt kan göra livet piss för en, är sånt som gör en sömnlös och rädd. Speciellt om du är inhoppare och beroende av att chefen ger dig fler timmar. Men det finns stöd. Du är antagligen inte ensam om vad du tycker, snacka med kollegorna och gå samman, gå fackkurser, skapa nätverk utanför arbetsplatsen, ta hjälp av Handels ombudsmän. Med tysta anställda kan helveteschefer härja fritt. Med anställda som höjer rösten synliggörs problem.
Med tysta anställda kan helveteschefer härja fritt. Med anställda som höjer rösten synliggörs problem.
Jag vill dock höja ett varningsfinger. Jag vill inte odla en generaliserande chefsfientlig jargong, inte uppmuntra till ett allmänt chefsförakt. Det är inte schyst facklig taktik. Chefer förtjänar all respekt – om de ger all sin respekt tillbaka. Respekt kan vara svaret på många arbetsmiljöproblem. Sunt förnuft är också en bra grej. Så lätt. Så svårt.
